- Project Runeberg -  Englands historia i våra dagar /
7

(1887) [MARC] Author: Justin McCarthy Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA KAPITLET. En ny regering börjar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hyste alltid för honom den varmaste tillgifvenhet och
tacksamhet. Visst är dock, att drottningens förste minister
vid hennes tronbestigning ingalunda var en populär man.
När den nya regeringen började, hade ministeren två ytterst
fruktansvärda fiender eller kritiker i lordernas hus.
Hvardera skulle ensam varit tillräcklig att vålla äfven en
minister af vida öfverlägsnare art än lord Melbourne svåra
bekymmer, men oanständigheterna förde dem båda för
ögonblicket tillsammans i ett förbund mot honom.

En af dessa var lord Brougham. Hela Englands nyare
historia har ingen sällsammare och mer utpräglad gestalt.
Han var begåfvad med de mångsidigaste och mest lysande
talanger och med en arbetsförmåga, som stundom föreföll
nästan öfvermensklig. Och det var ej blott arbetsförmåga,
utan nästan en ordentlig passion för arbete. Det föreföll,
som hans rastlösa verksamhetslust måste sträcka ut sig åt
alla håll för att söka sig nya fält. Studier, som voro
tillräckliga att upptaga andra mäns hela tid och slita ut deras
helsa, voro för honom endast tidsfördrif. Hans
kroppskrafter gåfvo aldrig vika. Hans spänstighet i sinnet
öfvergaf honom aldrig. Hans sjelfförtroende var gränslöst. Han
trodde sig veta allt och kunna göra allt bättre än någon
annan. Hans fåfänga gick öfver all beskrifning och gjorde
honom löjlig nästan lika ofta och lika mycket som hans
snille gjorde honom beundrad. »Om Brougham kunde litet
grand juridik», sade O’Connell, när den förre blef
lordkansler, »skulle han kunna litet af hvarje.» Anekdoten
berättas äfven på ett annat sätt, hvilket må hända gör den
ännu pikantare: »den nye lordkanslern kan litet af hvarje
här i verlden, äfven litet juridik.»

Brougham var utan tvifvel en stor parlamentarisk
talare, ehuru ej en talare af högsta ordningen. Hans aktion
var häftig, stundom till och med våldsam, gesterna
saknade i hög grad behag, hela hans sätt hade något groteskt;
om hans välde öfver sina åhörare kunde dock ej vara något
tvifvel. Detta välde behöll han till en långt senare tid,
och långt efter de år, då offentliga män vanligen upphöra
att taga del i den politiska debatten, kunde lord

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:31:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enghist/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free