Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA KAPITLET. En ny regering börjar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ledare. Af nationalekonomi, finansvetenskap och den
nyare naturvetenskapens utveckling och upptäckter kände
han nästan lika litet som det är möjligt för en begåfvad
och energisk man, hvilken lefyer midt upp i det verksamma
lifvet och hör hvad folk talar omkring honom. Han yttrade
en gång på skämt om sig sjelf, att han vuxit upp i en
förvetenskaplig period. Han hade dock hvad som på en
äldre tid skulle kallats en elegant klassisk bildning och
enförtrogen bekantskap med den politiska ställningen i de
flesta europeiska länder på sin tid. Han var dessutom en
kraftfull, oförsagd karakter. Det fans denna tid på
ministerbänken ingen talare, som för ett ett ögonblick kunde
jemföras med honom: den parlamentariska debattens
vetenskap tycktes hos honom nästan vara instinkt.
Lord John Russell, det liberala partiets ledare i
underhuset, var i verkligheten en vida kraftigare natur än
han föreföll. Bland sina vänner gick han och gälde för
att ega ett oförfäradt mod, hans fiender ansågo honom för
gränslöst inbilsk. Han hade i sjelfva verket långt mindre
snille än hans vänner och beundrare trodde och långt mera
praktisk duglighet än vare sig vänner eller fiender ville
medgifva. Han blef visserligen ej en talare, men en
mycket skarp debattör, hvars alldeles särskilda styrka låg i en
kall bitande sarkasm, hvilken som en upplösande syra
genomträngde de svaga punkterna i en motståndares
argumentation. Bevisningens grunda, men klara ström
arbetade sig långsamt fram och lyckades bana sig väg genom
hinder, som man i första ögonblicket skulle ansett omöjligt
för den att genombryta.
Vårt engelska styrelsesystem medelst partier gör, att
parlamentets historia får utseende af en rad stora politiska
dueller. Två män, af hvilka den ene är i spetsen för
regeringen, den andre för oppositionen, stå under en följd af
år oupphörligt emot hvarandra. De byta om plats med
hvarje seger. Segervinnaren går in i regeringen, den
besegrade in i oppositionen. Det har ofta händt, att de båda
ledande motståndarne i afseende på hufvud och talarkonst
väga så jemt upp hvarandra, att deras anhängare väl kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
