Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA KAPITLET. En ny regering börjar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvista om, hvilken af dem är den öfverlägsnare, och
allmänheten, allt efter sin förkärlek för den ene eller andre,
kan dela sig i två ej blott politiska, utan äfven kritiska
skolor. I många år stodo sålunda lord John Russell och
sir Robert Peel mot hvarandra. Peel hade utan fråga en
vida mer originel begåfning, och lord John Russell erhöll
aldrig ett så stort inflytande öfver underhuset som det hans
medtäflare länge åtnjöt. Lord John var, kan man säga,
född reformvän. Han hade suttit vid Fox’ fötter. Han
var uppammad i liberalismens grundsatser, och han höll
troget fast vid sin ungdoms öfvertygelser. Han var en af
den liberala sakens djerfvaste och mest oförfärade kämpar.
Han hade en stor fördel öfver Peel redan deruti, att han
fått sin första politiska bildning i en mera upplyst skola.
Men han saknade fullt ut lika mycket som Peel passionens
glöd och stannade längre än Peel under den äkta talarens
höjd.
Den mest framstående personen i underhuset näst efter
ministèrens och oppositionens chefer var O’Connells
kolossala gestalt, den store irländske agitatorns, om hvilken vi
skola höra en god del mera. Bland underhusets främste
talare på denna tid var äfven O’Connells närmaste man,
den eldige Richard Lalor Sheil.
En regering, hvilken i sina tidigaste år såg den elektriska
strömmens användning till fortskaffande af budskap,
de första lyckliga försöken att tillgodogöra ångkraften för
den transatlantiska sjöfarten, järnvägsväsendets allmänna
utveckling i detta lands alla delar samt införandet af
pennyposten, måste, äfven om hon ej lemnat något annat minne
efter sig, anses ha förvärfvat sig ett varaktigt rum i
historien. De senaste fyrtio eller femtio årens historia skiljer
sig nästan helt och hållet från hvarje föregående tidsålders.
I hela denna del af vårt samhällslif, som beröres af
industriella och mekaniska uppfinningar, se vi en fullständig
omhvälfning. En man af våra dagar, som plötsligt
försattes femtio år tillbaka i tiden, skulle finna sig nästan
lika bortkommen och ha lika svårt att reda sig, som om
han skickades tillbaka till den tid, då romarne innehade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
