- Project Runeberg -  Englands historia i våra dagar /
50

(1887) [MARC] Author: Justin McCarthy Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE KAPITLET. Melbourneska ministèrens fall.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mystiska och det logiska. England har på vår tid
svårligen haft en större mästare i dialektisk konst och engelsk
prosa än Newman. Han är en af de skarpaste dialektiker.
Hans ord skingra töcken, och man må gifva honom rätt
eller ej, kan man dock ej undgå att förstå. En bitande
satirisk humor återfinnes i de flesta af hans skrifter:
ironien skjuter der stundom plötsligt igenom som en stickande
smärta. Å andra sidan besjälas hans stil af en varm
poetisk åder, och det är många ställen i hans arbeten, der han
höjer sig till äkta vältalighet.

Alla de yttre egenskaper, som dana den store predikanten
och talaren, saknade Newman i märkvärdig grad.
Hans sätt var tvunget, ogratiöst och till och med något
tafatt, hans röst tunn och svag. Hans yttre gjorde vid
första anblicken ej det minsta intryck. En torr, mager
gestalt, ett skarpt markeradt örnansigte, ett kallt,
grubblande öga stötte snarare bort än attraherade dem, som sågo
honom första gången. Synnerligt fri från all affektation,
dolde Newman ej alltid sitt förakt för män med
underlägsna hufvuden, men stora anspråk, och de män måste ha
varit få, hvilkas begåfning ej var underlägsen hans. Dock
var det ej denna underlägsenhet i sig sjelf som framkallade
hans sarkasm; det var endast den som blåste upp sig
och uppträdde med höga låter. Som kyrkoherde i St.
Mary i Oxford utöfvade han ett djupt inflytande. Ingen
motståndare talade någonsin om Newman annat än med
beundran för hans snille och aktning för hans karakter.
Han hade en yngre bror, Francis W. Newman, äfven en
rikt begåfvad och allvarlig natur. Äfven denne intog en
framstående plats i Oxford och tycktes der ha en stor
framtid för sig. Men han drogs af tankens vågor åt ett håll,
innan ännu hans ryktbarare broder dragits åt ett annat.
1830 fann sig den yngre Newman af samvetsbetänkligheter
hindrad att underteckna de trettionio artiklarna till sin
grad. Han lemnade universitetet och vandrade i många år
omkring i orienten, sökande, med hvad framgång skola
vi lemna osagdt, predika kristendomen i dess stora
hufvuddrag för muhamedanerna, och kom derefter tillbaka till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:31:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enghist/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free