Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJETTE KAPITLET. Ligan mot spannmålslagarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allt mer spridde sig, och manifestet slutade med en
anklagelse mot ministeren för det den ej öppnade hamnarna
eller inkallade parlamentet före den vanliga tiden för dess
sammanträden.
Två eller tre dagar efter utfärdandet af detta manifest
skref lord John Russell från Edinburgh ett bref till sina
kommittenter i Londons city med tillkännagifvande om
hans obetingade omvändelse till ligans grundsatser.
Potatisskördens felslående var naturligtvis den omedelbara
anledningen till hans bref. Peel, som i brefvet såg ett
bevis, att whigpartiet ämnade sluta sig till ligans yrkande
om spanmålslagarnas fullständiga afskaffande, ville nu ej
inskränka sig till att endast föreslå hamnarnas öppnande.
Att antaga minimum af whigchefens vilkor skulle, tänkte
han, se ut som en tvungen underkastelse. Han föreslog
derför sitt kabinett, att man skulle med det första inkalla
parlamentet och förelägga det en bill om förberedande
åtgärder till spanmålslagarnas skyndsamma afskaffande.
Förslaget var välbetänkt. Någon åtgärd i denna
riktning var i sjelfva verket oundgänglig. Hvarken whigs
eller tories synas dock ha bildat sig ett omdöme på grund
af fakta eller principer, utan endast gifvit efter för
ögonblickets politiska nödvändighet. Potatissjukan dref lord
John Russell att skrifva sitt bref, och lord John Russeils
bref ingaf sir Robert Peel öfvertygelsen att något måste
göras. Denna gång voro de flesta af Peels kolleger villiga
att följa honom. Men lord Stanley och hertigen af
Buccleuch vägrade. I det ofvannämda kabinettsrådet, som hölls
den 25 november, nästan omedelbart sedan lord John
Russells bref stått att läsa i tidningarna, förklarade de sig
ej kunna vara med om någon åtgärd, som innebar
spanmålslagarnas slutliga afskaffande. Sir Robert Peel trodde
sig ej under sådana omständigheter kunna på ett tillfredsställande
sätt utföra sin plan, och han skyndade derför att
ingifva sitt afsked till drottningen.
Lord John Russell eftersändes från Edinburgh. Hans
bref hade utan någon sådan afsigt från hans sida utpekat
honom som den man, hvilken borde intaga sir Robert Peels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
