Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ÅTTONDE KAPITLET. Hungersnöd och politiska förvecklingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med en förfärande lätthet att uttrycka sig och en
aktningsbjudande administrativ talang af andra eller tredje
ordningen, lika långsam och säflig i sin
embetsmannaverksamhet som hastig i sitt tal.
Ministèren Russells ställning var ingalunda afundsvärd.
Hungersnöden på Irland upptog allas uppmärksamhet och
visade sig snart vara ett ondt, som trotsade äfven den
lästa regerings förmåga. Potatisskördens felslående var en
förkrossande olycka för en befolkning, som till allra största
delen var jordbruksidkande, och en allmoge, som sedan
länge var van att uteslutande lifnära sig af denna rotfrukt.
Irland innehåller mycket få stora städer. När man nämt
fyra eller fem, är listan i det närmaste slut, och hvad som
återstår är endast byar. Landet har knappast några andra
fabriksnäringar än linneväfverierna i norra delen af ön. I
de södra och vestra provinserna lefver folket uteslutande
af jordbruk. Cottier-systemet, som var nystan allmänt i
tre af de fyra provinserna, var en anordning, hvarigenom
en person i betalning för sitt arbete erhöll rätt att odla
ett litet jordstycke, jemt och nätt tillräckligt att förse
honom med den för hans familjs torftiga uppehälle
nödvändiga födan. De stora godsegarne lefde till största delen i
England eller på kontinenten; de mindre voro ofta
skuldsatta öfver öronen och derför tvungna att af sina
arrendatorer utpressa arrendet till sista öret.
Till grund för alla förhållanden mellan godsegare och
arrendatorer på Irland lågo två vigtiga omständigheter.
Innehafvande af jord var ett verkligt lifsvilkor för den
irländske arrendatorn. Det är det första sakförhållandet.
Det andra är, att det system för jordbesittning, som
herskade på Irland, var helt och hållet främmande för det
irländska folkets traditioner och föreställningar, ja, för hela
dess skaplynne. Den irländske bonden ansåg egandet af en
jordlapp för en lika oafytterlig rätt, som andra folk anse
lifvets egande. Det var i hans tanke någonting helt
naturligt och sjelfklart. Han kunde ej visa trohet emot, han
kunde ej ens förstå ett system, som ej tryggade honom i
denna besittning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
