Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ÅTTONDE KAPITLET. Hungersnöd och politiska förvecklingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för sig sjelfva och sitt rykte trodde sig Ludvig Filip och
hans minister genom en sinnrikt uttänkt giftermålsplan
kunna få Spanien i sina händer. Det hade en tid talats
om en plan att förmäla den unga drottningen af Spanien
och hennes syster med hertigarne af Aumale och
Montpensier, båda söner till Ludvig Filip. Detta skulle dock
varit ett allt för djerft vågstycke af den franske konungen,
och planen var äfven mer omtalad än verkligen på allvar
tillämnad. Utom de invändningar andra stater skulle göra
deremot, kunde man vara viss på, att England ej skulle
kunna, som det på det diplomatiska språket heter, »med
likgiltighet åse», att en son till konungen af Frankrike en
dag kunde bestiga Spaniens tron.
Ludvig Filip visste mycket väl, att han ej kunde våga
bortgifta en af sina söner med den unga Isabella. Men
han och tans minister uttänkte en plan att åstadkomma
samma resultat på ett annat sätt. De stälde så till, att
drottningen och hennes syster förmäldes på samma gång,
drottningen med sin kusin don Francisco d’Assisi, hertig
af Cadiz, och hennes syster med en af Ludvig Filips
söner, hertigen af Montpensier. Det var anledning tro, att
drottningen, om hon gifte sig med don Francisco, ej skulle
få några barn och att hertiginnan af Montpensier eller
något af hennes barn skulle bestiga tronen efter henne.
Denna plan misslyckades, hvad Ludvig Filips och
hans ministers syften beträffar. Isabella fick barn,
Montpensiers gemål kom ej på tronen, och Ludvig Filips
dynasti föll inom kort. Men vänskapen mellan England och
Frankrike, af hvilken man väntat så många lyckliga
följder för Europa och frihetens sak, blef för en tid afbruten.
År 1848 var en stor vändpunkt i Europas nyare
historia. Det var de ofullbordade revolutionernas år.
Julimonarkiens fall kan sägas ha satt den revolutionära
strömmen i gång.
Ludvig Filip flydde till England, och hans flykt var
signalen till utbrottet af länge tillbakahållna rörelser öfver
hela Europa. Revolutionen stod snart i full låga i nästan
alla kontinentens hufvudstäder. Det är med revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
