- Project Runeberg -  Englands historia i våra dagar /
120

(1887) [MARC] Author: Justin McCarthy Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - NIONDE KAPITLET. Athen, Rom och London.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Till samma år hör slutet på en annan märkvärdig bana.
Den 26 augusti 1850 dog i Claremont som Englands gäst
Ludvig Filip, f. d. fransmännens konung. Få män i
historien hade genomgått större ödets vexlingar. Han hade
varit krigare, landsflykting, skollärare, vandrare bland
Nordamerikas indianstammar, privatperson i Philadelphia och
Bloomingdale i New-Yorks förstäder samt fransmännens
konung. Han dog i landsflykt ibland oss, en förslagen,
ovis, ståtlig, simpel gammal man. Han hade flere
egenskaper som gjorde honom aktad i det enskilda lifvet och
när han ej hade något att göra med statsintriger och
hofvens utrikespolitik. Han var mycket omtyckt i England,
der hans söner i många år efteråt voro bosatta. Men det
fans engelsmän som ej tyckte om honom och hade svårt
att förlåta honom. En af dem var lord Palmerston. Ludvig
Filip afskydde alltid lord Palmerston. Några dagar
efter den landsflyktige konungens död skref Palmerston ett
bref till sin bror, deri han med den största oförbehållsamhet
uttalade sina känslor i ämnet. »Konung Ludvig
Filips död», sade han, »befriar mig från min förslagnaste och
mest inbitne fiende, hvars ställning satte honom i stånd
att på många sätt skada mig.»

Hösten 1850 och större delen af 1851 pågick en skarp
och bitter strid med romerska curian. Den benägenhet för
Roms kyrka, som några lärda mystiker i England visat,
hade gjort ett djupt intryck i Rom. I den påfliga
förtjusningens ögon väntade hela engelska nationen endast på
något i rätta ögonblicket uttaladt ord för att återvända,
under Roms andliga öfvervälde. En påflig bulla, »gifven.
i St. Peter i Rom under fiskafängarnes signet», anbefalde
upprättandet i England »af en hierarki af biskopar, som
låna sina titlar af sina egna biskopsstift, dem vi medelst
detta bref upprätta i de särskilda apostoliska distrikten».
Det hade hela tiden funnits katolska biskopar i England,
det hade funnits katolska ärkebiskopar. De hade frihet
att gå och komma, att predika och undervisa som de
behagade, att begagna hvilka drägter de ville, och nitton,
tjugondedelar af nationen skulle ej heller det ringaste frågat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:31:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enghist/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free