Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - NIONDE KAPITLET. Athen, Rom och London.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 1 maj 1851 skall alltid bli minnesvärd som den
dag, då verldsutställningen i Hyde Park öppnades. Gyllene
voro i sanning de förväntningar, hvarmed sangviniskt folk
välkomnade denna historiska utställning. Det var den
första, der representanterna för hela verldens industri voro
samlade i en enda stor marknad, och de funnos som på fullt
allvar väntade, att menniskor, som en gång låtit förmå sig
att mötas i en vänskaplig och fredlig täflan, aldrig mer
skulle kunna förmås att möta hvarandra i en täflan af
bistrare slag. Hyde-Park-utställningen skildrades ofta som
en fest för inledande af fredens långa regering. Den skulle
dock ur rent kronologisk synpunkt med större skäl kunnat
kallas en fest till firande af slutet på fredens korta
regering. Man kan utan synnerlig öfverdrift säga, att verlden
sedan det året, 1851, knappast haft en veckas fred.
Statskuppen i Frankrike slutade året. Krimkriget började nästan
omedelbart derefter och följdes af det indiska upproret,
detta åter af kriget mellan Frankrike och Österrike, det
långa inbördeskriget i Förenta staterna, Graribaldis tåg till
Sicilien och interventionen i Mexiko, tills vi komma till
kriget mellan Österrike, Preussen och Danmark, den korta
men hårda kampen om öfverväldet i Tyskland mellan
Österrike och Preussen, kriget mellan Frankrike och
Tyskland, kriget mellan Ryssland och Turkiet samt våra egna
asiatiska och afrikanska krig. Sådana voro i korthet de
händelser, som hastigt följde på den stora fredsfesten af 1851.
Första idén till utställningen väcktes af prins Albert,
och det var äfven hans energi och inflytande den hade att
tacka för sitt förverkligande. Prins Albert var president i
konstakademien, Society of Arts, och denna ställning gaf
honom en talarstol för utveckling af sina ideer. Den 30
juni 1849 sammankallade han akademien till ett möte i
Buckinghampalatset. Han föreslog der, att akademien skulle
taga initiativet till åstadkommande af en utställning af alla
nationers industrialster. Tanken omfattades genast med
ifver af akademien och blef genom dess försorg bekantgjord
i utlandet. I de första dagarna af 1850 tillsattes en formlig
komité »för främjande af den utställning af alla nationers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
