Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TIONDE KAPITLET. Palmerston.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bristfälligt skick. Men det var ett olyckligt karaktersdrag hos
lord John Russeils regering att inleda en mängd
lagstiftningsåtgärder, icke emedan ministeren efter mogen
pröfning fann dem nödvändiga, utan emedan något måste i
hast göras för att tillfredsställa den allmänna meningen,
och regeringen kunde för ögonblicket ej finna på något
bättre än den första plan som föll henne för. Lord John
Russell framlade följaktligen en milisbill, som var i högsta
grad bristfällig och otillfredsställande. Dess mest utmärkande
drag var, att den ville ersätta den reguliera styrka,
som hittills funnits, med en lokal milis.
Lord Palmerston insåg strax det betänkliga i dessa
förändringar och framstälde ännu samma afton lord John
Russell utvecklade sitt förslag med stor liflighet och
sakkännedom sina anmärkningar emot det. När
Palmerston började sitt tal, ämnade han sannolikt endast kritiskt
behandla de punkter i förslaget, som kunde förbättras, men
under fortgången deraf märkte han allt mer, att han hade
huset med sig. Hvart enda inkast han gjorde, hvar enda
anmärkning han framstälde, ja nästan hvar enda mening
han uttalade framkallade städse växande bifallsrop. Lord
Palmerston såg, att huset ej blott af denna orsak var med
honom, utan äfven af flere orsaker emot regeringen. Ett
par dagar derefter fullföljde han denna första framgång
med föreslående af ett amendement, som gick ut på, att ordet
»lokal» i billen skulle utbytas mot ordet »regulier». Han
föreslog med andra ord, att billen skulle helt och hållet
förändras och återuppföras på en helt annan grund än den
regeringen gifvit den. Anfallet kröntes med framgång.
Peeliterna gingo med Palmerston, protektionisterna följde
honom likaledes, och resultatet blef, att 136 röster afgåfvos
för amendementet och endast 125 emot det. Regeringen
blef slagen med en majoritet af 11 röster. Lord John Russell
gaf genast till känna, att han ej längre kunde stanna qvar
på sin post, då han ej egde landets förtroende.
Tillkännagifvandet var en fullkomlig öfverraskning för huset.
Palmerston försäkrade sig ej ha väntat ett sådant resultat,
men hämden var utan tvifvel icke mindre ljuf för det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
