Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ELFTE KAPITLET. Krimkriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af ren svaghet att begå handlingar, som syntes oförenliga
med hans föregående löften och förbindelser. Han kunde
säga qvicka och sarkastiska saker, och när de politiska
affärerna gingo på sned för honom, kunde han trösta sig
med ett eller ett par skarpa yttranden, som endast hördes
af hans närmaste omgifning, och derefter fick verlden gerna
för honom gå hur hon behagade.
I sina underhandlingar med de allierade gick han så
långt, att han en tid verkligen gaf dem anledning tro, att
det var hans fulla afsigt att sluta sig till dem; men i sista
ögonblicket afbröt han underhandlingarna, förklarade, att
Preussens intressen ej fordrade eller ens tilläto, att han
började ett krig, och lemnade England och Frankrike åt
sig sjelfva. Österrike ville ej inlåta sig i ett sådant krig
utan Preussens medverkan. I stället slöto de båda
makterna en öfverenskommelse sins emellan om ömsesidigt
försvar, i händelse under krigets fortgång någonderas intressen
skulle hotas af en omedelbar fara, medan England och
Frankrike å sin sida förbundo sig för att qväsa Rysslands
öfvermod och stäcka dess förstoringslystna planer. Man
måste komma i håg, att tvisten mellan Ryssland och
vestmakterna rörde nere särskilda frågor, af hvilka några för
Österrike hade mycket litet och för Preussen alls intet
omedelbart intresse. Främst af dessa var frågan om sunden:
det vid Dardanellerna och Bosporen.
Svarta hafvet inneslöts på alla sidor af ryskt eller
turkiskt område. Rysslands enda förbindelse i söder med den
yttre verlden är genom Svarta hafvet. Men detta haf är i
sjelfva verket endast en ofantlig insjö. Endast i sydvest
öppnar sig ett litet utlopp. Detta utlopp är den trånga
kanal, som fått namnet Bosporen. Bosporen är omkring
två och en half sv. mil lång och håller på sina ställen
föga mer än fyra hundra famnar i bredd. Men den är
öfverallt mycket djup, och stora örlogsmän kunna lägga till hvar
som helst vid båda stränderna. Just på det ställe der den
vidgar sig till den lilla Marmarasjön ligga midt emot
hvarandra på hvar sin sida om sundet Konstantinopel och dess
asiatiska förstad Skutari. Från Marmarasjön ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
