Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TOLFTE KAPITLET. Lorchan Arrow. — Deportationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den kinesiske guvernören Yeh återsände alla matroserna
och lofvade, att man för framtiden skulle noga vaka
öfver, att kinesiska embetsmän ej obehörigt visiterade
engelska fartyg. Men hvad Arrow särskildt beträffade,
kunde han ej göra någon ursäkt, ty han påstod alltjemt,
och det var äfven verkliga förhållandet, att Arrow var ett
kinesiskt fartyg, med hvilket engelsmännen ej hade det
ringaste att skaffa. Sir John Bowring satte följaktligen
sin hotelse i verket och lät den engelska eskadern under
amiralen sir Michael Seymours befäl bombardera Canton.
Från den 23 oktober till den 13 november fortgingo
operationerna till sjös och lands oupphörligt. Kommissarien
Yeh öfvade repressalier genom att utfästa ett pris för hvarje
dödad engelsmans hufvud.
Dessa underrättelser från Kina väckte en stor sensation
i England. Den 24 februari 1857 föreslog lord Derby i
öfverhuset en resolution, som fördömde de britiska
myndigheternas hela förfarande i Kina. Debatten skulle varit
minnesvärd endast genom det kraftfulla tal, hvarmed den
vördnadsvärde lord Lyndhurst understödde motionen och
visade den ytterliga olagligheten af sir John Bowrings
tillvägagående. Öfverhuset förkastade lord Derbys
resolution med 146 röster mot 110. Endast två dagar derefter,
den 26 februari, väckte Cobden en dylik motion i
underhuset. Detta måste ha varit ett mycket påkostande steg
för Cobden. Han var en gammal vän till sir John
Bowring, med hvilken han alltid ansett sig tänka lika i många
eller de flesta frågor. Men trots sin personliga vänskap
följde han sin öfvertygelse om hvad han ansåg pligten mot
det allmänna kräfva. Debatten var märkvärdig ännu mer
genom den sällsamma politiska kombination, den under sin
fortgång visade, än genom den talang och vältalighet, som
dervid lades i dagen. Personer talade och röstade på
samma sida, hvilka sannolikt aldrig förr fäktat i samma led
och aldrig heller gjorde det sedermera. Cobden fann sig
understödd af Gladstone och Disraeli, af Roebuck och sir
E. Bulwer-Lytton, af lord John Russell och mr Whiteside,
af lord Robert Cecil, sedermera markisen af Salisbury, sir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
