Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TOLFTE KAPITLET. Lorchan Arrow. — Deportationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sysselsättning och, om möjligt, göra sig till goda medborgare.
Deras arbete, trodde man, skulle bli kolonisterna till stort
gagn. Men kolonisterna började mycket snart beklaga sig.
De förbrytare, som tillbragt sin proftid ombord på
fängelseskepp eller i vanliga häkten, lemnade vanligen dessa fasans
hem till den grad brutaliserade, att deras inträngande i en
krets af hederligt folk blef en olidlig landsplåga. Instängda
för sig sjelfva i straffkolonier, förvandlades förbrytarne till
demoner; upptagna i en bebodd koloni, voro de för talrika
att kunna helt och hållet absorberas af befolkningen och
förde sin smitta med sig. Nya SydWales och Tasmania
började protestera mot att göras till behållare för vårt
utskum. Vestra Australien var den enda koloni, der man
på något vilkor ville taga emot dem, och Vestra
Australien hade endast mycket knappa naturliga tillgångar och
kunde i alla händelser endast herbergera mycket fä af våra
förbrytare. Upptäckten af guld i Australien afgjorde frågan,
huruvida dessa kolonier mer skulle besväras af vårt
deportationssystem, ty den störste entusiast för deportationen kunde
knappast vilja föreslå, att man skulle skicka ut hela skaror
af förbrytare till ett land glimmande af guldets frestelser.
Den frågan uppstod derför nu, hvad England skulle
göra med de brottslingar, som det hittills kunnat aflägsna
nr sin åsyn. Alla mottagningsorter voro stängda med
undantag af Vestra Australien, och det var nästan det
samma som intet. I 1853 års session framlade regeringen
en bill om deportationens utbytande mot straffarbete utom
i sådana fall. der domen lydde på fjorton år eller mera.
Billen inskränkte straffskalan, det vill säga lät en kortare
period straffarbete ersätta en längre deportationstid. Inrikes
statssekreterare var vid denna tid lord Palmerston. Under
billens behandling i öfverhuset väckte lord Grey förslag
om en förändriug i det i kolonierna rådande
»ticket-of-leave»-systemet. Principen som låg till grund för detta
system var, att den till deportation dömde ej skulle hållas
i fängelse under hela den tid, hvarå domen lydde, utan
mot vissa vilkor en tid få vistas på fri fot, innan han erhöll
sin fullkomliga frihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
