Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TRETTONDE KAPITLET. Indiska upproret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på samma gång, ehuru på olika sätt, berörde Indiens armé,
furstar och folk. Låt oss först tala om armén. Den
bengaliska armén var till sammansättning och vilkor mycket
olik Bombay- och Madras-armeerna, de båda andra stora
afdelningarna af den indiska hären på denna tid. I den
bengaliska armén voro hinduerna långt talrikare än
muhamedanerna och voro till största delen brahminer af hög
kast, medan Madras- och Bombay-armeerna, liksom den
bengaliska nu för tiden, utgjordes af folk af alla sekter
och raser utan åtskilnad. Ända till året näst före upproret
var den bengaliske soldaten endast värfvad för tjenstgöring
i Indien och kunde ej sändas utom landet öfver »det svarta
vattnet», som. sepoyen på en gång fruktade och hatade.
Ingen sådan frihet var beviljad Bombays och Madras’
soldater, och i juli 1856 utkom en order, att värfningarna
äfven inom bengaliska armén hädanefter skulle gälla
krigstjenst äfven utom landets gränser. Den bengaliske sepoyen
hade sålunda ej blott innehaft en privilegierad och
bortskämd favorits ställning, utan äfven måst undergå
förödmjukelsen och harmen att se sina privilegier tagas ifrån
honom.
Men när vi söka göra oss en föreställning om den
hinduiske sepoyens ställning, måste vi framför allt taga i
beräkning den fruktansvärda kastinrättningens inflytande.
En engelsman eller hvilken annan europé som helst måste
låta sin fantasi göra en viss kraftansträngning för att kunna
bilda sig ens en aflägsen föreställning om denna oerhörda
vidskepelses makt. Den som genom den renaste
tillfällighet, genom den minsta beröring med någonting orenande
förlorat sin kast, var med det samma bannlyst från de
lefvande och ansågs för alltid förbannad af Gud. Hans
käraste vän, hans närmaste slägting drog sig med oro och
afsky tillbaka ifrån honom. Nu hade af flere orsaker en
stark misstanke uppstått hos sepoyerna, att det var en
öfverlagd plan hos landets engelska herskare att »orena»
hinduerna och blanda dem alla tillsammans i en enda kast
eller ställa dem utom all kast. Utan tvifvel visade äfven
engelsmännen i många fall ej tillräckligt undseende för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
