Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TRETTONDE KAPITLET. Indiska upproret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot marken för en simpel sepoy af brahminkasten, skola
vi kunna göra oss någon föreställning om de ständiga
kollisioner mellan disciplinen och de religiösa sedvänjorna,
som måste uppstå inom den hinduiska delen af en armé,
hvilkens officerare nästan uteslutande utgjordes af europeer
och kristna.
Vi ha talat om armén och dess religiösa betänkligheter.
Vi måste nu äfven nämna några ord om de
territoriela och politiska förändringarna ooh det inflytande de
utöfvade på Indiens furstar och folk. När upproret bröt
ut, hade lord Dalhousie, som i tio år varit Indiens
vicekonung, nyss lemnat landet och fått till efterträdare lord
Canning. Lord Dalhousie var en man med öfverlägsen
kraft, okufligt mod, en herskares klokhet och en eröfrares
anda. Han var otvifvelaktigt en stor man. Han hade haft
någon parlamentarisk erfarenhet i England och i båda husen,
och hade varit först vicepresident och sedan president i
handelsbyrån under sir Robert Peel. Han hade tagit liflig
del i uppgörandet af grunderna för den nya jernvägslagstiftningen
efter 1844 och 1845 års kris. Mot slutet af
1847 sändes han ut till Indien. Aldrig utvecklades i något
land en framgångsrikare administrativ verksamhet än lord
Dalhousies. Han införde det billiga postportot i Indien,
byggde jerrivägar, anlade elektriska telegraflinier. Han
egnade mycken uppmärksamhet åt bevattningsväsendet, åt
anläggandet af stora landsvägar, åt byggandet af Ganges-kanalen.
Han grundade ett omfattande undervisningssystem
för den infödda befolkningen. Han gjorde slut på
barnmorden och thugsystemet och verkstälde med kraft lord
William Bentincks akt om undertryckande af »sutti» eller
seden att bränna enkor på deras aflidne mäns bål.
Men härtill inskränkte sig ej lord Dalhousies verksamhet.
Under den korta tid han förde styrelsen i Indien
annekterade han Pendjab, införlifvade en del af Birma med
våra besittningar, annekterade Nagpore, Sattara, Jhansi,
Berar och Oudh. Annekteringen af Pendjab föranleddes
af mordet på några af våra officerare, verkstäldt med
godkännande, om också ej på befallning af en infödd furste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
