Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FEMTONDE KAPITLET. Sammansvärjningsbillen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tanke, tills den blef en plan och en passion. Den
förvandlade en krigare och en patriot till en mördare.
Den 14 januari verkstälde Orsini och hans medsvurne
sitt attentat på Rue Lepelletier i Paris. Just som ekipaget,
deri kejsaren och kejsarinnan sutto, körde upp till ingången
af operahuset vid denna gata, slungade Orsini och hans
medsvurne tre päronformiga bomber, fylda med ett
sprängämne. Bomberna exploderade och dödade eller sårade en
mängd personer. Så små voro de bitar, i hvilka bomben
sprang sönder, att 516 blessyrer, större och mindre, vållades
af explosionen. Tio personer blefvo dödade, 156 sårade.
Det sades den tiden, att Orsinis attentat skrämde franske
kejsaren till att åtaga sig Italiens sak. Historiska
afslöjanden, som sedermera gjorts, visa dock, att detta är ett
fullkomligt misstag. Vi veta nu, att grefve Cavour på
Pariskongressens tid med kejsaren uppgjort den politiska plan,
som sedermera utfördes, och att Cavour till och med redan
före den tiden var inom sig fullt förvissad om kejsarens
medverkan. De som glädja sig åt att Italien blifvit en
nation ha skäl att känna tillfredsställelse öfver, att Orsinis
bomber ej hade någonting att skaffa med detta stora
resultat. Fyra personer stäldes inför rätta som delaktiga i
attentatet, och af dem hade tre kastat bomberna. Afrättade
blefvo dock endast två, Orsini och Pierri; de båda
andra dömdes till straffarbete på lifstid.
I Frankrike framkallade attentatet på Rue Lepelletier
ett utbrott af förbittring, men förbittringen var ej så
mycket riktad mot Orsini som mot England. En af Orsinis
medanklagade var en fransman vid namn Simon Bernard,
som länge varit bosatt i London, der han nu äfven höll sig
gömd. Det var tillika väl bekant, att många af anordningarna
och förberedelserna för attentatet träffats i London.
Bomberna voro förfärdigade i Birmingham och hade der
blifvit af en engelsman bestälda för Orsinis räkning. Man
visste, att Orsini hade många vänner och beundrare i detta
land. Imperialisterna i Frankrike fingo genast alldeles
klart för sig, att England var ett land, der mord på utländska
suveräner uppmuntrades af befolkningen och ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
