- Project Runeberg -  Englands historia i våra dagar /
41

(1887) [MARC] Author: Justin McCarthy Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE KAPITLET. Lord Palmerstons sista dagar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och gick till och med in på att ersätta en del af de kostnader,
som de tyska makterna ådragit sig genom besväret
att tukta det. Hertigdömena öfverlemnades åt de allierade.
Dermed var dock ännu ej afgjordt, hvilken af dem skulle
bli egare till de afträdda provinserna. För denna frågas
afgörande kräfdes ett nytt krig, som tillika skulle afgöra
några ännu vigtigare frågor af rent tyskt intresse.

Engelska regeringens handlingssätt i denna fråga
kunde tydligen ej få passera oanmärkt. I båda
parlamentshusen väcktes också ett klandervotum mot
regeringen. I öfverhuset, der resolutionen i lord Derbys
frånvaro föreslogs af lord Malmesbury, antogs den med en
majoritet af nio röster. Detta inverkade dock ej synnerligt
på regeringen; i öfverhuset fans alltid en torymajoritet. I
underhuset fick emellertid saken ett långt allvarsammare
utseende. Den 4 juli 1864 föreslog Disraeli sjelf
resolutionen, som uttalade ett fördömande af regeringens
handlingssätt. Underhuset, hette det i resolutionen, kan ej annat
än beklaga, att den politik, som följts af hennes majestäts
regering, på samma gång den ej förmått genomföra hennes
högt uttalade syfte att upprätthålla Danmarks integritet
och sjelfständighet, försvagat detta lands berättigade
inflytande i andra hufvudstäder och dermed äfven minskat
garantierna för freden. Disraelis tal var fyndigt och slående.
Regeringen gjorde intet allvarsamt försök att rättfärdiga
alla sina åtgärder. Hon omfattade med begärlighet det
tillfälle att komma ifrån hela saken, som erbjöds henne
genom ett af Kinglake föreslaget amendement, hvilket endast
uttalade den tillfredsställelse, hvarmed huset erfarit, »att
hennes majestät i sakernas nuvarande ställning funnit
lämpligt att ej skrida till någon väpnad intervention i det krig,
som nu pågår mellan Danmark och de tyska makterna».
Som man ser, utgjorde amendementet ej något svar på
Disraelis anklagelse. Det uttryckte endast husets
belåtenhet öfver, att England ej skulle bli inblandadt i kriget.
Men lord Palmerston hade ett mycket praktiskt sätt att
uppfatta alla frågor. Han var med O’Connell af den åsigten,
att utslaget är det väsentliga i en domstolsförhandling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:31:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enghist/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free