Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE KAPITLET. Lord Palmerstons sista dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändra sina åsigter, när han ansåg dem oriktiga, befinner sig
på ett valmöte i en mycket ofördelaktig ställning. Han
får der erfara, hvad det vill säga att ha skrifvit böcker och
ha fiender. Mill segrade öfver alla dessa svårigheter genom
rättframhet och mod. På ett möte, som hufvudsakligen
bestod af arbetare, tillspord om han verkligen yttrat, att
de arbetande klasserna ej voro så nogräknade med
sanningen, svarade han utan omsvep: »Ja, jag har sagt det», ett
öppet och oförskräckt medgifvande utan det minsta försök
till förmildring. Manligheten och öppenheten i svaret slog
an på det manliga sinnet hos de arbetare, som lyssnade
till honom. Här hade de framför sig en ledare, som aldrig
skulle tveka att säga dem sanningen. De helsade svaret
med väldiga bifallsrop, och Mill valdes till ledamot för
Westminster med en majoritet af ett par hundra röster öfver
den konservative kandidaten.
Många andra tecken visade tydligt, att den politiska
strömmen vändt sig till de liberala åsigternas fördel.
Thomas Hughes, författaren till »Tom Browns skoltid», valdes
för Lambeth, och Duncan M’Laren, Brights svåger, för
Edinburgh, der han efterträdde en gammalwhig. George
Trevelyan, en ung radikal med glänsande begåfning och
systerson till Macaulay, kom nu äfven in i parlamentet.
På Irland erhöllo några män med starkt utpräglade åsigter,
betydande förmåga och hög själsadel för första gången
platser i underhuset. En af dem var J. B. Dillon, en man
som varit invecklad i 1848 års rörelser på Irland. Han
hade vistats några år i Förenta staterna och nyss
återkommit till fäderneön under skydd af en amnesti. Han
återtog genast en ledande roll i den irländska politiken
och vann högt anseende för duglighet och oegennytta. Det
såg ett ögonblick ut, som han skulle komma att taga en
verksam del i försöket att åvägabringa en allians mellan
de irländska underhusledamöterna och de engelska
radikalerna, men hans förtidiga död afskar hvad som
otvifvelaktigt skulle blifvit en mycket gagnerik bana. Öfverallt
der förändringar egt rum i det nya parlamentets sammansättning
syntes dessa förändringar ha utfallit till fördel för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
