Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJERDE KAPITLET. Den nya regeringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvärfvat. Men talen sjelfva voro verkliga literära
mästerstycken.
Få kunde mer än Lowe saknat de fysiska vilkoren
för framgång i talarkonsten. Han hade en oansenlig och
otymplig figur, hans åtbörder voro kantiga och saknade
allt behag, stämman sträf och harsklande och uttalet så
ofullkomligt, att han ibland blef nästan ohörbar. Han var
dessutom så närsynt, att när han skulle läsa upp ett ställe
eller ett utdrag ur någon annans tal, han måste hålla
papperet ända tätt upp under ögonen och ändå endast kunde
läsa på ett hackande och fubblande sätt; hans minne var
tillika ej tillräckligt säkert att tillåta honom anföra något
citat utan tillhjelp af anteckningar. Huru, frågar man med
skäl, kunde en sådan talare våga täfla i vältalighet med
Gladstones majestätiskt framvältande talström, glänsande
diktion och silfverklingande stämma, eller med de gripande
vibrationerna i Brights höga vältalighet, än genomträngande
i sin patos, än oemotståndlig i sin humor? Äfven de, som
väl erinra sig dessa stora debatter, kunna nu med förvåning
göra sig samma fråga. Det är visst, att Lowe ej kan göra
det ringaste anspråk på att som talare ställas i jembredd
med Gladstone eller Bright, men lika visst är, att han
under denna session verkligen kämpade ej blott mot
hvardera af dem, utan äfven mot dem båda, och mot dem
båda, när de utvecklade sin fulla kraft, och att han behöll
fältet.
Disraeli sköts helt och hållet i skuggan. Det säges
dock, att han ej lade detta synnerligt på sinnet. Han
lyssnade lugnt, måhända äfven halft föraktligt, betraktande
allt sammans som en snart öfvergående episod. Han trodde
ej, att Lowe hade några utsigter att i debatten bli en
jembördig motståndare till Gladstone eller Bright — eller
honom sjelf. Men för ögonblicket var Lowe själen i
oppositionen mot reformbillen. I gnistrande perioder, fulla af
klassiska anspelningar och illustrationer hemtade från
literaturens alla arter, anföll och satiriserade han demagoger,
demokratiska styrelser och alla inflytelser, som gingo ut
på att åstadkomma ett politiskt tillstånd, som erbjöd en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
