Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FEMTE KAPITLET. Valreformen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var alltför invecklad och hållhakarna och motvigterna
alltför skickligt anbragta. Det var tydligt äfven för ett oöfvadt
öga, att några delar af mekanismen ofelbart snart måste
komma i olag, och att andra åter aldrig skulle kunna göra
tjenst. Bright liknade hela billen vid en plan att bjuda
någonting med ena handen och helt lugnt taga det tillbaka
med den andra. Det fans dock en sida af saken, som
ingaf många reformvänner goda förhoppningar. Det var
dem nu tydligt, att regeringen var fast besluten att göra
någonting, hvad som helst, för att få en reformbill af något
slag antagen detta år. Hellre än ingenting ville hon ha
något, som kunde vinna majoritet för sig. Lord Derby
tillstod sedermera helt öppet, att han ej insåg något skäl,
hvarför en valreform skulle betraktas som ett monopol för
de liberala, och Disraeli hade tydligen fast beslutit, att
han ej denna gång skulle nödgas afgå för en reformbills
skull.
De ledande männen i regeringen voro nu fast beslutna
att denna session genom drifva en reformbill, hända hvad
som hända ville. Alla Disraelis hållhakar, motvigter och
garantier uppgåfvos den ena efter den andra.
Fantasiqvalifikationerna fingo gå samma väg. På alla billens
särskilda stadier förklarade Disraeli oföränderligt, att om det
eller det amendementet antogs emot regeringens önskan,
skulle hon ej låta billen fortgå; men när det särskilda
amendementet det oaktadt blifvit antaget, förklarade
Disraeli alltid lika oföränderligt, att ministrarne ändrat åsigt
och vore benägna att gå in på den nya förändringen.
Slutligen började denna lilla formalitet af huset endast
anses som en tom ceremoni. Billen blef till sluts en lag,
som stadgade ren »household suffrage» i städerna.
Reformbillen passerade sitt slutliga stadium den 15 augusti
1867. Vi skola i korthet redogöra för dess bestämmelser.
Den gaf i städerna rösträtt åt alla familjefäder (householders)
som skattade till kommunens fattigvård, och åt alla
som på ej mindre än ett år hyrde och bebodde en
lägenhet samt derför erlade ett hyresbelopp ej understigande
tio pund om året, och i grefskapen åt alla fastighetsegare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
