- Project Runeberg -  Englands historia i våra dagar /
155

(1887) [MARC] Author: Justin McCarthy Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJUNDE KAPITLET. Irländska frågor.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej stadfäst denna dom. En talares inflytande kunde
omöjligt så snart förbleknat, om han verkligen varit berättigad
till de loford, många af hans samtida så rikligt slösade
på lord Derby. Behaget i hans stämma och uttal, hans
sprittande liflighet, den pilsnabbt flytande strömmen af hans
föredrag, hans outtömliga rikedom på träffande ord, hans
förmåga att i ögonblicket finna passande bilder, anspelningar
och repliker — allt detta bidrog att i den allmänna
föreställningen göra honom till en långt större talare, än han
i verkligheten var. För en del af sitt talarrykte hade han
utan tvifvel också att tacka sin samhällsställning. Det
föreföll nästan som ett slags nedlåtenhet från en hög ädlings
sida, att han vårdade sig om att äfven anses för en vältalig
debattör och i den parlamentariska tvekampen mäta sin
klinga med sådana fäktare af yrket som Peel, O’Connell och
Brougham. Det vitnar helt säkert ej så litet till lord
Derbys förmån, att han, vida underlägsen som han var alla
dessa män i hufvud och politiska insigter, ändock kunde som
talare jemföras med dem alla och, om också blott under
sin lifstid, om också blott medan trollkraften af hans
personlighet utöfvade sitt omedelbara inflytande, kunnat af så
många anses ha bestått jemförelsen ej utan framgång.

När den irländska kyrkans öde blifvit afgjordt, riktade
Gladstone genast hela sin energi på det irländska arrendesystemet.
Irland är väsentligen ett jordbrukande land. Det har
få fabriksnäringar och ej synnerligt många stora städer.
Dublin, Belfast, Cork, Limerick, Waterford; dessa äro de enda
städer, som kunna få namn af stora; efter dessa komma vi till
platser, som i de flesta andra länder endast skulle få namn
af köpingar eller byar. Flertalet af Irlands befolkning bor
på landet och lefver af jordbruk. Det tillstånd, hvari det
stora flertalet af Irlands jordbrukare befinner sig, kan målande
skildras med ett par ord: de äro arrendatorer, hvilka kunna
när som helst uppsägas. Detta förhållande skulle nästan
ensamt vara tillräckligt att förklara fattigdomen och eländet
bland den jordbrukande befolkningen på Irland. Men det
fans äfven andra orsaker, som verkade i samma riktning.
Irlands jord var delad mellan ett jemförelsevis litet antal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:31:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enghist/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free