Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - NIONDE KAPITLET. Den stora ministèrens fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
universitetsväsendet på Irland. Detta befann sig i sjelfva verket i ett
mycket oregelbundet tillstånd. Irland hade två universitet:
Dublins, som då var en särskild protestantisk undervisningsanstalt,
samt Queen’s University, med en strängt verldslig
karakter och af denna anledning ifrigt fördömdt af den
katolska kyrkans styresmän. Katolikerna fordrade ett
privilegieradt katolskt universitet. På denna fordran svarades från
engelsk sida, att beviljandet af särskilda privilegier åt ett
katolskt universitet vore det samma som att äfventyra
ett nedsättande af den nationella bildningen, medan å
andra sidan beviljandet af statsunderstöd åt ett dylikt
universitet vore det samma som att af allmänna medel
underhålla en undervisningsanstalt för en särskild religiös
bekännelse. Katolikerna svarade, att en blott teoretisk fruktan
för ett nedsättande af universitetsbildningen knappast vore
ett skäl, hvarför fem sjettedelar af Irlands folk ej skulle
få någon universitetsbildning alls, att universitetet i
Dublin i verkligheten vore en af staten underhållen inrättning,
samt att Queen’s University vore anlagdt med statsmedel
efter en grundsats, som uteslöt det ofantliga flertalet
katoliker från dess fördelar.
Gladstones bill var ett modigt och välment försök att
förlika de stridiga anspråken. Han föreslog nu, att på
Irland skulle inrättas ett centralt universitet, universitetet
i Dublin, till hvilket redan bestående »colleges» och sådana
»colleges», som framdeles kunde komma att inrättas, skulle
ega ansluta sig och i hvars styrelse de skulle kunna
deltaga, på samma gång hvarje särskildt »college» skulle för
egen räkning kunna stifta hvilka lagar det behagade och
vara konfessionelt eller icke, allt efter som det fann för
godt. Lagstiftningen skulle lemna alla öppen och fri täflan,
och för att göra universitetet tillgängligt för alla religiösa
bekännelser, skulle det ej undervisa i några omtvistade
lärdomsgrenar eller tillåta, att dess examenspröfningar
omfattade något omtvistadt ämne. »Colleges» skulle inrätta
sin undervisning i teologi, moralfilosofi och nyare historia
hur de behagade; universitetet deremot skulle i dessa
ämnen vara fullkomligt neutral mark och ej ha med dem det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
