Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SLUTKAPITEL. 1880-1886.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppmärksamhet följt förändringen i Gladstones irländska politik
under de senaste fem åren, var det endast det sista steget
i en långsamt fortgående utveckling. Hans »affall», såsom
det kallades, hade i detta hänseende en slående likhet med
Robert Peels 1846. Men ogillandet blef derför icke mindre
starkt bland anhängare så väl som bland motståndare.
Äfven en hittills så bepröfvad vän och vapenbroder som
lord Hartington kunde ej dölja sitt ogillande af sin gamle
kollegas irländska politik, och från denna stund skildes
deras vägar. Andra af Gladstones förra kolleger voro ännu
obeslutsamma. Men af en stor del af det liberala och
demokratiska partiet mottogs det med ett bifall, som syntes
visa, att sinnena voro väl förberedda.
Störst och lifligast var naturligtvis bifallet på Irland
sjelf. Här hade sedan underhandlingarna i Kilmainham
och den strax derpå följande blodiga katastrofen i Phoenix
park sakerna småningom återtagit sitt gamla skick. Jordligan
hade visserligen efterträdts af nationalligan, men ledarne voro
alltjemt de samma. Organisationen mot godsegarne blef ej
mindre fast under den nya än under den gamla ligan. Men
under lord Spencers på en gång fasta och humana styrelse
aftog de agrariska brottens antal så, att när tories kommo till
styret, de förklarade sig ämna styra Irland utan tvångslagar.
Härigenom lyckades de äfven, som vi sett, vinna de i England
bosatta irländarnes understöd vid valen. Nu förändrades
emellertid med ens ställningen. Irland hade nu utsigt att
hos det liberala partiet i England erhålla ett mäktigt stöd för
sina anspråk, och från denna stund slöto sig nationalpartiets
ledare helt naturligt till Gladstone. Det visade sig redan,
då under adressdebatten vid början af 1886 års session
huset skred till votering öfver ett af den radikale
ledamoten för Birmingham Jesse Collings föreslaget
amendement med beklagande af, att trontalet ej bebådade några
åtgärder till förbättring af de små jordbrukarnes ställning.
Collings’ amendement antogs med 329 röster mot 250.
Irlands 86 nationalistiska representanter hade gifvit utslaget.
Denna märkvärdiga omröstning egde rum den 27 januari,
och dagen derpå tillkännagaf lord Salisbury hos lorderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
