Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelsk imperialism - Afrikanska brandgnistor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
självstyrda stater. De ha ej ens försmått att
efter nederlag, enkom ägnade att förstocka
den lycklige motståndarens självkänsla,
bevilja hennes storbritanniska majestäts
utflyttade undersåtar en autonomi, som kunnat
förväxlas med internationell suveränitet
enligt den europeiska folkrättens läroböcker.
Det "trolösa Albion", för att tala i
klassisk revolutionär och napoleonsk stil, har
hållit till godo med sådana avbräck i sin
"prestige", att varje pennfäktande filister
under någon kontinental militärmakts
regemente funnit sig uppmuntrad till spefull
skadeglädje. Afrika blev med ens den
pånyttfödda "kolonialpolitikens" tummelplats.
Det var ju klart, att England förvekligats
av översvallande rikedom, av filantropiskt
hyckleri och brist på värnpliktsexercis. Det
måste dela med sig av jordklotets gömda
skatter åt sina kraftigare och tapprare
rivaler. Därför synes tiden inne att täcka till en
början den mörkaste världsdelens karta med
ett nät av gränser för mer eller mindre
effektiva ockupationer och "intressesfärer". Så
många dörrar som möjligt skulle stängas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
