Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelsk parlamentarism - Parlamentarismen i trångmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
monark, som ålägger sina undersåtar så
drygt ansvar, som befaller sina trogna lorder
av alla grader, sina riddare och borgersmän,
att oförtövat inställa sig till "tjänstgöring i
vårt höga parlamentshov", vore i makt och
myndighet minst den ryske självhärskarens
vederlike. Det är bara "fiktioner", heter det.
Ja väl, men det är också blott fiktioner,
fastän av ett annat slag, som uppdukas på
valmötenas tribuner och i underhusdebatterna,
när det gäller att fånga röster för
vederbörande regerings eller oppositions politik.
Det råder en fruktansvärd inre motsägelse,
från den formella logikens perspektiv,
emellan dessa båda fiktionssystem (ävensom
några andra, som var för sig emellanåt sticka
upp i det offentliga livet). Om ett rike skulle
gå under på logiska disharmonier, då borde
England för länge sedan ha delat polska
republikens öde. Det är också alldeles
omöjligt för en vanlig politisk personlighet att
hitta rätta vägen i de snår av kungliga lagar
och parlamentsstatuter, som oupphörligt
blivit hopade och alltjämt hopas på varandra
till äldre och nyare statsinrättningars
reglering, från underhusvalen till de oansenligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
