Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelsk parlamentarism - Imperialismens nödtvång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underlydande riksområden. Dessa försök
betraktades dock i det hela snarare som en
intressant, på somliga håll visserligen
förargelseväckande omväxling efter en ovanligt
grälfylld reformperiod än som verkliga uppslag
till en ny och fruktbringande politik. Först
hans briljanta kupp med Suezaktiernas
inköp gjorde ordentlig sensation med ett
schackdrag av positivt statsmannaskap. Men
när han, såsom det tycktes, missbrukade den
prestige han sålunda vunnit och ytterligare
stärkt genom sin framgång på
Berlinkongressen till att intrassla England i afghanska
och andra krigiska äventyr, då tröttnade
man vid hans exotiska framfart, som alltid
hade väckt anstöt hos den borgerliga prosans
och den filantropiska samvetsömhetens
målsmän.
Gladstones triumf i 1880 års
Midlothian-fälttåg var törhända den mest lysande, som
århundradets partipolitiska annaler
förtecknat. "Jingoismen" föreföll död och begraven
för alltid, och liberalismen omstöptes till en
framstormande radikalism, vars
förhoppningar voro lika obegränsade som dess
segerglädje. Men det gick helt annorlunda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
