Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjenar sig af underhuset, som lydigt samverkar med kronan
till hennes afsigters vinnande. Den politiska situationen i
Europa nödgade också till sammanhållning mellan styrelse och
folk och Tudorerne förde också en sådan politik, som
berättigade dem tili nationens bifall och till mötes gående. Om
också missnöjet någon gång vaknade öfver närgångenheten i
deras anspråk, bragtes det dock snart till ro genom deras
visa undfallenhet och eftergift. Det var under dessa kraftiga
regenters tid, som kyrkoreformationen inträffade. Hon har
äfven på England och dess utveckling utöfvat märkeligt
inflytande och utsått fröet till en 150-årig strid. Huru förhöll
sig den engelska styrelsen under denna period? Henrik VIII
ryckte suprematet öfver kyrkan från påfven till sig, förblef
katolik och pennfäktade med Luther. Han fick derför de
påfliga katolikerne och äfven protestanterne emot sig, ty i
Wiclifs land lutade många åt den nya läran och afskydde de
katolska bruken. De som ledde styrelsen under Henriks unge
son och efterträdare funno omöjligheten i ett system, som
anfölls från två håll. Styrelsen sökte derför en förening med
protestanterne, som också behöfde hennes hjelp — ty begge
hatade påfven[1]. Så upstod den anglikanska kyrkan, en
kompromiss mellan kronan och protestanterne och nära förbunden
med den parlamentariska rätten; kronan väckte henne till
lif; parlamentet omgärdade henne med skyddande lagar och
stadgar.
Som redan är nämdt, blef genom den af de religiösa
frågorna framkallade svåära ställningen i Europa enighet mellan
krona och parlament af nöden, ty det var genom parlamentet,
som kronan fick magt och medel att bjuda yttre och inre
politiska och tros-fiender spetsen. Men med Stuartarne
uphörde detta förbund. De läto de yttre bändelserna föga verka
på sig utan ville en sammansmältning mellan sina tre riken
och gripa efter envåldsmagten, hvars idéer så att säga lågo i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
