Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anfall på författningen med utländsk hjelp. Danbys bill, att
ingen skulle få innehafva något embete eller vara
parlamentsledamot, som ej svure, att han ansåge motstånd mot
konungen för brottsligt, var ej egnad att lugna. Oppositionen blef
åter, hvad hon var på 1640-talet, på samma gång politisk och
religiös. Hela landet var upprördt. Då framkom skurkeu
Titus Oates med sina berättelser om papisternes
sammansvärjning, som var ett foster lika mycket af ett folks
uppretade fantasi som af en menniskas elakhet. I parlamentet
beslöts att utesluta de katolska lorderno ur öfverhuset; man
talade om att göra inskränkningar i konungens myndighet. Det
»andra långa parlamentet», som man har kallat det, och
hvilket valts 1661 under restaurationens gyllene dagar och
den första hänförelsen, blef konungen outhärdligt. Han
vädjade nu 1679 till nya val. Spänningen hade snarare ökats
än slappats. Det nya underhuset var så betaget af fruktan
för papism och öfverfall, att det ropade på dåvarande
hertigens af York uteslutande från tronen, ty han hade öppet
slutit sig till katolicismen. Ett nytt parlament, som
sammanträdde 1680, hade åter ett underhus, som ej ville veta af
den katolske Jakob, ja, som till och med drog i tvifvel hans
döttrars rätt till tronen — oaktadt de voro uppfostrade i
statens religion. I ännu ett nytt parlament,
Oxfordsparlamentet 1681, fortfor underhuset att ropa på Jakobs uteslutning.
Men lorderne gåfvo ej med sig. Konungen hade alltså segrat
öfver oppositionen och en plötslig omkastning i tänkesätten
till kronans förmån hade inträdt. Det var nu exklusions-
eller Whigpartiet, som det med ett nytt namn benämdes,
hvilket gjort sig misstänkt. Man tyckte sig bakom dess
anfall mot Jakob och hans rätt se republiken skymta fram och
under det allmänna ordet protestantism, som var
exklusionisternes lösen, en förstucken pil åt anglikanska kyrkan. Den
ärftliga rättens försvarare eller Tories, som de nu kallades,
ansågos deremot som upprätthållare af monarkien, den
lagliga ordningen och de besutna klassernas inflytande. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
