Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till vapen ocb hjelp. Sju af Englands lorder uppsatte och
afsände den dagen tili honom eu skrift, deri han på det ifrigaste
uppfordrades att hämnande sin makas hotade arfsrätt och
nationens kränkta rättigheter i spetsen för en armé landstiga i
England, der nitton tjugondelar af folket önskade en
förändring och skulle strömma till hans fanor; men snart skulle
han komma, att konuugen ej måtte få ihop åt sig ett
parlament och en armé, på hvilken han kunde lita[1]. Denna
skrifvelse, om någon, var, hvad kung Jakob hade kallat
biskoparnes ödmjnka föreställning, en »upprorsfana». Långt hade
det sannerligen gått i England och märkeliga ting hade
förvisso der timat, då medlemmar af landets öfverhus, då
medlemmar af det parti, som så dristeliga hulpit Jakob fram till
tronen, kundo så förändra natur, att de blefvo förrädare, ty
ett förräderi var dock deras tilltag, om man ock må bekänna,
att det var nödvändigt. Så långt gingo de dock icke, att de
ville störta den farliga kungen från tronen, ty icke ens
antydningsvis talas det i deras inbjudningsskrift om att
framkalla en regentförändring.
Wilhelm, prins af Oranien, var gift med Jakob II:s äldsta
dotter Maria, den presumtiva arftagerskan till Englands krona.
Det var således betydelsefulla band, som fäste honom vid det
landet. Men ännu innan England för honom fått detta rent
personliga värde, hade han för detta rikes öden varit djupt
intresserad och stått i intim beröring med måänga af dess
inflytelserikaste män. Hvarför han så att säga med hela sin
själ låg i de britiska affärerna, hade sin grund i hans hat
tili Frankrike. Hans planer, hur vidt de flöge omkring,
samlades dock i en punkt och syftade åt ett mål: hämmandet af
franska magtens öfvervälde öfver Europa. Han hade sett
Europa tåga mot kolossen och sjelf hade han i förbund med
detta bekämpat den gemensamma fiendon - allt färgäfves.
Hvad som vållade detta, såg hans klokhot. England fattades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
