- Project Runeberg -  Om 1688 års engelska revolution /
33

(1875) [MARC] Author: Theodor Westrin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lismen förmått göra gällande i det europeiska samhället», at
motståndsrätten. Men det kom en annan tid, då det hette,
att konungen herskade jure divino utan andra förpligtelser
mot sina undersåätar an dem, han i nåder täcktes pålägga sig
sjelf. Att en sådan lära vann insteg på kontinenten, deröfver
må man icke undra, då det folkliga elementet der redan
tidigt blifvit så förödmjukadt. Men att hon, helt och hållet
främmande för det gamla engelska åskidningssättet, kunde skaffa
sig något gehör hos ättlingarne till Magna Charta’s »jernbaroner»,
det förefaller besynneriigare. Redan under 1500-talet utbildade
sig dessa nya föreställningar om konungadömet isynnerhet inom
kyrkan. Tudorerne, för kloka att öppet pråla med tomma
magtanspråk, använde i sjelfva verket sina prerogativer vida öfver
deras gamla gränser. Men Stuartarue tvekade hvarken att
predika om sin herskarmagts gudomlighet eller praktisera i
den vägen. »Likaväl som det är ateism och
gudsförsmädelse», säger konung Jakob I sjelf[1], »när en varelse mästrar
Guds handlingar, likaså är det förmätenhet och uppror af en
undersåte att resonnera öfver, hvad en konung i sin höga
magtställning gör och låter . . . Gode undersåtar skola åtnöja
sig med den i lagen uppenbarade kungliga viljan.» Detta
var en så ren och ohöljd absolutistisk bekännelse som trots
någon: furstens magt jemställd med Guds i okränkbarhet och
åt undersåten blind lydnad. Det var den anglikanska kyrkans
prelater och öfriga presterskap, som ytterligare utvecklade och
kringspredo dessa åsigter och fordringar, mot hvilkas
verkställande den s. k. rebellionen var den våldsammaste protest. När
restaurationen återförde England till konungadöme och
anglikansk uniformitet, tog kyrkan hämd och ville återföra
samhället från uppstudsighet och oro till de gamla goda tidernas
skick. Och från Landsend till Tweed, från Wales till
Ostaugeln ljöd det: du skall icke sätta dig upp mot din konung.


[1] Citat hos Fischel: Verf. Engl. sid. 113.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:32:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engrev1688/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free