Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men oppositionens kraf växer med konungens trots. Nu vill
man inskränka herskaremyndigheten. Nationen kan icke vara
trygg, så heter det nu, om icke magtens tyngdpunkt
öfverflyttas till representationen. Med detta politiska parti förenar
sig ett religiöst, som hatfullt mot statskyrkan — frukten af
en kunglig reformation — vill genomföra en fullständig och
folklig omskapning på det kyrkliga området. Äfven detta
parti måttar åt envåldsmagten genom att måtta åt
episkopalismen, ty »der ingen biskop är, der är ingen konung» säger
Jakob I. Att bortsopa tronen är dock icke dessa partiers
uppsåt. Men ett ytterligare parti, politiskt republikanskt på
grund af religiös republikanism, vill se statsstyrelsens form
omgjord, tränger sig oemotståndligt fram till främsta ledet
bland konungens vedersakare — och konungadömet faller.
»The Commonwealth of England» med häfden, med
institutionerna, med folkets i grunden konungsliga sympatier emot sig,
blef blott ett namn, en skylt, der innehållet var en
absolutism, som stödde sig på svärdet, af omständigheterna
visserligen framkallad, såsom för Englands dåvarande ställning
nödvändig, men på längden ohållbar. Jemför man 1688 års
revolution med dessa tilldragelser, så märker man, att hon af
dessa blott utgör en afklippt bit, eller tydligare, att hon blott
med början af dem kan sammanställas. Hon var en
opposition mot absolutismen men hon syftade aldrig åt en
omstörtning af statsstyrelsens form; hon framträdde genast för starkt
rustad för att möta ett motstånd, som kunde egga till
öfverdrifter. För denna gynsamma omständighet har hon lika
mycket att tacka enigheten i sinnena hemma som den europeiska
konflikt, hvaraf hon utgör en episod. 1688 åärs revolution
var äfven religiös; men i stället för att denna hennes
egenskap klöf nationen, såsom det skedde på 1640-talet, i partier,
befordrade hon nu sammanhålligheten. 1640-talet visar en
strid mellan protestanter; 1688 förenade protestanterne mot
katolicismen. Långa pariamentet stjälpte konungadömet öfver
ända och införde republiken; 1688 års revolution stjälpte också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
