Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer i ögonen än samma åtgärd i England. Märkbarare
framträder också hos de skotska episkopalerne afskyn för
papismen. Att engelska högkyrkan, stark genom de lagar, på hvilka
hon hvilade, och omfattande den talrikaste ocb förmögnaste
delen af nationen, att hon satte sig emot konungens plan, det
torde ej väcka så stor förvåning. Men att de skotske
högkyrkmännen vågade vägra uppfyllandet af konungens önskan,
då de hade honom allena att tacka för sin magts uppkomst
— och bestånd, det kan ej undgå att öfverraska. Hvad Jakob
ej vunnit genom parlamentet, det åstadkom han detta förutan
genom sin kungliga magtfullkomlighet. Papisterne befordrades
till embeten och värdigheter; snart sutto de äfven i Hemliga
Rådet, den egentliga styrelsen öfver Skottland. Dock lugnade
Jakob episkopalerne med den försäkran, att han skulle väl
skydda dem mot "fanatikerne" d. v. s. kalvinisterne.
Skottland, som mer kunde handteras efter behag, var försöksfältet
för de planer, som Jakob ville förverkliga i England. Några
månader, förrän Indulgensförklaringen utkom i sist nämda
land, upphäfde han här de kyrkliga strafflagarne och
proklamerade religionsfrihet, men en för katolikerne partisk.
Härigenom bröt konungen sitt ord till statskyrkan och till freds
ställde å andra sidan icke kalvinisterne. Det gäste i sinnena.
När den antipapistiska rörelsen utbröt söder om Tweed, följde
presbyterianerne med varmt deltagande den anglikanska
högkyrkans strid med kronan. Huru förhöll sig nu den skotska
statskyrkan? Helt och hållet beroende af konungen, förklarade
hon nu Jakob, häfvande för en rörelse hemma, att "hon skulle
hos folket inskärpa lydnadens och loyalitetens pligt såsom en
religiös pligt". Hon stod nu på Jakobs sida; men de
hittills undertryckte kalvinisterne ropade Oranien till hjelp icke
blott mot papismen utan äfven mot protestantisk prelatur. Så
drog han svärdet till skydd för den kyrkoform i England, som
han fick till fiende i Skottland. Kalvinisternes strid blef ej svår.
En "Convention", som sammanträdde i Mars 1689, förklarade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
