Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Zorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi hade icke legat där många minuter förrän tre
sluskigt klädda karlar uppenbarade sig och sade något
på estniska. Gallén översatte: »Det är tullen, som vill
ombord.»
»Skulle sådana där sluskar få trampa min fina Mejts
fina däck!» sade Zorn. »Aldrig i livet! För övrigt har
någon tullvaktmästare aldrig varit ombord här. Mejt
är inte van vid sådana herrar. Och jag smugglar inte,
säg dem det!»
Gallén förkunnade detta för de smutsiga
publikanerna, vilka började tala högt och slå ut med armarna.
De sågo riktigt farliga ut.
»De säger att de måste gå ombord», sade Gallén.
»Kommer aldrig i fråga. Duka fram middagen!»
ropade Zorn till gastarna. Dessa började duka och
Zorn tände en ny cigarrett. Gallén klättrade i land
och närmade sig de ruskiga individerna för att
förklara, vem Zorn var och vad Mejt var för en båt. Vi
hade ju legat i Reval tre dagar utan att tullen gjort
oss den äran.
»Stå inte och resonera med de där utan kom
ombord. Jag är hungrig», ropade Zorn.
Gallén kom och de tre drogo sig knorrande upp
emot staden, som låg ett gott stycke från hamnen.
»Få se hur det här går. Ester kunna bli ganska
otrevliga. Och garnisonen i stan är rysk. Den kan bli
ännu otrevligare. För resten äro de ju i sin goda
rätt!»
Zorn hade emellertid satt sin envisaste sida till och
då var han orubblig.
Vi åto, men både Gallén och jag ansåg att vi borde
skynda och hissa på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
