- Project Runeberg -  Anders Zorn /
158

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Zorn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sängkammare. Det var vissa penseldrag han
beundrade. Han hade grundligt studerat de gamla i Europas
alla gallerier, men maken till detta hade aldrig blivit
gjort. Han målar en godmodig jätte, mr Catlin, som
tyckte om visky, vilket han också fick. Under seansen
berättar modellen ljuva minnen ur sitt liv — under
tiden rör sig tungan i hans mun från höger till
vänster. Detta var för Zorn gefundenes Fressen och han
målar tungan med dess vita glansdager i den öppna
munnen. Mannens fru faller i hänryckning. Tavlan
överträffade hennes djärvaste drömmar.

Och millionärerna festa — målaren bjudes på
raffinerade sensationer, men låter sig icke duperas utan
kritiserar. I Players Club i Newyork där han är
ständig gäst träffar han Mark Twain. Han minns, när
någon historia framför brasan varit rafflande, gubbens
långsamma: Den där historien är gammal, den
kommer från mig, men här är en nyare — och så kom
något, långsamt överhalkande udden på ett sätt som
han var ensam om och som gjorde historien dubbelt
effektiv. Den konsten kunde han. En gång kom han
till lunchen och Zorn bjöd honom sitta vid sitt bord.
Zorn beklagade sitt öde att vara nikotinförgiftad.

— Then I would give up smoking alltogether.

— But I cannot afford to give it up — it is my
dearest vice.

— Why, then I would turn a confound smoker,
sa han. Och så: It reminds me of an old story —
when mrs Franklin was on her last and given up by
her doctors I went to see her and I told her that I
had just recovered from the same illness that she
was suffering from. I might be of some assistance

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 1 01:32:51 2018 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/engzorn/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free