Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
klädt dig ? För att du skulle visa mig olydnad och
otacksamhet kanske! hva’ sa’?
Vendela. O mamma! ni har för mig aldrig
hyst några moderliga känslor.
Mengeldorff. Jag förenar mina böner med
hennes, min frti; gif mig Vendela till hustru!
Fru Knasterlund. Hustru? är ni galen?
Hvarmed vill ni försörja en hustru?.... Kan ni
försörja er sjelf, hvasa?
Mengeldorff. Min goda vilja och min
förmåga skall, som jag hoppas, med biträde af min
konst, skaffa oss en anständig bergning.
Fru Knasterluwd. Jaså .... det är således
med era konster ni tänker föda er hustru.... då
blir hon fet, kan man tänka. Men nog, min
herre! Kom flicka! — (tar Vendela under armen och
vill gå.)
Mengeldorff (uppbragt). Menniska! er
dotter skall tillhöra mig!
Fru Knasterlund (går Mengeldorff på
lifvet). Menniska? menniska? — Hvarföre kallar ni
mig menniska? hva’ sa’?
Mengeldorff (ironiskt). Ni har rätt! det
var ett oförlåtligt misstag! {Frun och Vendela gå).
NIONDE SCENEN.
KAMMARRÅDINNaN. fröken, mengeldorff.
Kammarrådinnan. Er konturteckning var
tyvärr alltför sann, Hr Mengeldorff. Lika mycket
som jag nu interesserar mig för dottren —
föraktar och afskyr jag modren.
Fröken. Hvad jag beklagar den arma flickan!
Mengeldorff. Och likväl måste jag gilla
modrens anmärkning! Jag älskar Vendela af hela min
själ, jag önskar henne till maka, och har likväl
ingen fortune att erbjuda henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
