- Project Runeberg -  En half Million, Komedi i tre akter /
62

(1847) [MARC] Author: Mauritz Cramær
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

har ett menniskomord på sitt samvete, hoppas man
lika litet på de förra, som man är i stånd att visa
den sednare konstlad.

Vendela (iutropande). Himmel!.... min mor!
....ett menniskomord, säger ni?J (Doktorn fattar
henne i armen och nedtystar henne).

Kammarrådinnan. Men låtom oss för ett
ö-gonblick tala exempelvis, min fru; — Om den
dystra belägenhet, hvari ni nu befinner er, vore en
tillställning.... Om främlingen, som man påstått
er ha mördat, vore lika litet död, som ni nu
skulle befinna er på dårhuset.... Om med ett ord,
man med en kanske alltför sträng komplott,
endast velat öppna edra ögon för de olyckor, hvari
edra öfveriiningar och ert hjertlösa uppförande
möjligen en gång kunde störta er; — skulle ni då,
ej allenast ädelmodigt kunna förlåta tillställaren af
listen, utan äfven bibehålla samma ånger, samma
låfvärda föresats, till godtgörande af det förflutna ?

Fru Knasterlund (seende sig omkring, under
hopp och fruktan). Nej! nej! omöjligt! Ni är grym,
fru Kammarrådinna, då ni uppväcker äfven det
aflägsnaste hopp i den förtviflades själ.... Men om
förhållandet vore sådant; — Om en barmhertig
engel i denna stund så lyckligt förändrade mitt öde,
(hopknäppande händerna), skulle jag nedkalla
himlens välsignelse öfver dem, som öppnat mina ögon.

Kammarrådinnan (afsides). Min lyckliga
stjerna vare lofvad! — jag skall då vinna ett dubbelt
syfte med en plan, som jag inom mig sjelf ogillat,
och för hvars följder jag kännt en hemlig fruktan!
.... (högt) Nå väl, min fru! är denna förändring
lika sann som den synes, så hoppas äfven på en
förändrad framtid!

Fru Knasterlund (häftigt). Ers Nåd! haf
misskund med mitt lidande och förklara er!

Kammarrådinnan. Först har ni en helig skuld
att försona hos er dotter, min fru!

\

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:32:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhalfmill/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free