Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förslag till Enhet och Medborgerlighet i de allmänna Undervisnings-Verken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
okänd för främmande lärde, fast den är
skrifven på Svenska. De uppsatser, hvilkas
obetydliga innehåll ej mägta öfvervinna detta
hinder, kunna gerna vara skrifna på hvad språk
som hälst, och skola alltid stanna inom en
inskränktare krets.
Här anser Förf. lägligast att upptaga de
inkast, som göras mot afskaffandet af
Latinets talande och skrifvande.
Man har sagt: ”att intet språk rätt
fästes i minnet, att man af dess genius ej får
fullständigt begrepp eller för dess nummer och
ljud säkert öra förr än man vänt sig att tala
detsamma”[1]. Förf, vill här blott vädja till
erfarenheten. Huru många äro ej, som med
förtjusning läsa och sentera Franska, Tyska,
Grekiska och Engelska författare, ja till och
med kunna utantill långa stycken ur dem, utan
att likväl förmå regelrätt skrifva eller tala en
enda sammansatt mening på dessa språk.
Under explicerandet läres den rätta pronunciation,
samt språkets grammatik, hvilken dessutom
kan vidare inöfvas genom enkla
grammatikaliska Thema. Men hvartill tjena väl dessa tids-
och tålamodsödande Kria-skrifningar; dessa all
egen tanke och uttryckskraft qväfvande
härmningar och hop-plockningar af Ciceronianska
fraser och formler? Efter examen förekomma
de för 99/100 aldrig mer, om ej en och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
