- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:7

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska språket - Form- och satslära - Räkneord - Pronomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Räkneord kallas de ord, som svara på frågorna
huru många? och hvilken i ordningen? De förra
kallas grundtal: en, ett, två, tre, tio, tjugu,
trettio, hundra, tusen, tiotusen; de senare kallas
ordllillgS-tal: första(é), andra (e), tredje, tionde,
tjugonde, trettionde, hundrade, tusende, tiotusende.

För att angifva ett obestämdt antal användas sådana
ord som några, alla, flere, få m. fl., hvilka ord
kallas obestämda räkneord.

Anm. I sammansatta, ordningstal bör endast sista
ledet hafva formen af ett ordningstal: Tjugunionde,
femhundratrettiosjunde.

Då attributet är uttryckt genom ett adjektiv eller
räkneord, kallas det adjektivattribut: Den vackra
våren kommer. Den sluga r äfven undviker utlagda
forsat. Fem hästar sprungo. Den sjette dagen nalkades.

Adjektivet kan äfven vara subjektiv
predikatsfyllnad: Gud

är god. ( - Gud är en god Gud.) Tiden är ond (=
en ond tid). Ödmjukhet är prisvärd. Knifven är
skarp. Hunden är trogen. Karl XII var tapper - eller
objektiv predikatsfyllnad: Läraren ansåg ynglingen
flitig. Alla ansågo främlingen rik. Gossens uppförande
gjorde föräldrarna glada. Flickan dansade sig varm:
De okända slogo mannen gul och blå.

Pronomen (ersättningsord) kallas sådana ord, hvilka
kunna stå i stället för substantiv eller användas
såsom adjektiv. Pronomen, som användas i stället
för personers namn, äro: jag (pluralis vi) i stället
för den (de) talande; du (pluralis 7) för den (de)
tilltalade; han, hon eller det (pluralis de) för den
(de) omtalade. Den eller de talande kallas första
personen, den eller de tilltalade andra personen,
den eller de omtalade tredje personen.

Dessa pronomen kallas personliga och böjas
till genus, numerus och kasus sålunda:

Sing. Plur. Sing.
Plur. fi pers. jag vi
(–––- –––-

. 2 pers. du I (ni)
––– –––-

Nonnn.{ . v }
Gemt.(

l m. f. n.
\ m. f. n.

13 pers. han, hon, det; de [hans,
hennes, dess; deras

Sing. Plur.

mig oss

. . , dig
eder

Äckus. ’

m. f. n.

honom, henne, det; sig; dem; sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free