- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:32

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska språket - Form- och satslära - Öfversikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Konjunktion kallas det ord, som användes att förena
satser af sainnia eller olika slag äfvensom satsdelar
af samma slag: och, men, ty, emedan, följaktligen,
ehuru.

De konjunktioner, som förena satsdelar och satser af
samma slag, kallas samordnande: och, samt, eller, men,
utan, ty, nämligen; då de förena satser af olika slag,
kallas de underordnande: då, innan, så att, eftersom,
fastän, om, huruvida.

Interjektion kallas det ord, som användes såsom
uttryck för någon känsla: ack, tyvärr, fy, aj.

Satsens delar.

Satsens hufvuddelar äro predikat ocli subjekt.

Predikat kallas den satsdel, hvilken uttrycker det,
som utsäges: Blomman vissnar. Sjunger fågeln? Tiden
har flytt. Människan bör arbeta. Predikatet uttryckes
alltid genom ett verb med eller utan hjälpverb.

Det igenkännes därpå, att det kan utsägas om jag,
vi, I eller det.

Subjekt kallas den satsdel, hvarom predikatet utsäges:
Våren kommer. Lejonet ryter. Den flitige belönas.

Subjektet erhålles alltid såsom svar på den fråga,
som bildas af predi-katsverbet jämte något af orden
hvilken, hvilket eller hvilka.

Satsens underordnade delar (utbildningar) äro objekt,
attribut (predikatsfyllnad) och adverbial (agent).

Objekt kallas den satsdel, som betecknar föremålet
för den genom verbet uttryckta verksamheten: Jägaren
skjuter björnen. Mannen köper gården. Gossarne lära
sig att räkna bråk.

Objektet erhålles såsom svar på den fråga, i hvilken
ingå predikatsverbet och subjektet jämte något af
orden hvem, hvad eller hvilka.

Attribut kallas den satsdel, som utgör bestämning till
ett substantiv eller ett som substantiv begagnadt
ord: Mager jord gifver dålig skörd. Dina framsteg
göra mig glad.

Attributen äro följande:

Genitiv attribut, då det uttryckes genom ett
substantiv i genitiv eller ett possessivpronomen:
Sommarens prakt försvinner. Vår tid är kort.

Apposition^ då det betecknar samma föremål som
hufvudordet: Kung Ring med sin drottning till
gästabud far. Stockholm, Sveriges hufvudstad, ligger
vid Mälaren.

Adjektivattribut, då det uttryckes genom ett adjektiv
(räkneord, particip): Friska vindar blåsa. Fyra fartyg
ligga i hamnen. Skåda icke gifven häst i munnen!

Prepositionsattribut, då det uttryckes genom
substantiv (pronomen) med preposition: En man af
heder värderas. Sorgen öfver honom var allmän.

Infinitivattribut, då det uttryckes genom en
infinitiv: Förmågan att tänka skiljer människan
från djuren,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free