- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:74

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aritmetik - I. Hela tal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

Om flere tal skola dragas från ett enda, dragés först
det ena talet från minuenden, därefter det andra
från resten o. s. v. Ex. 28–7 -16-3 utföres sålunda
[(28-7)-16]-3 = 2, d. v. s. 28 - 7 = 21; 21-16 = 5;
5 - 3 = 2. Eller ock dragés summan af subtrahenderna
från minuenden. 28-7-16-3 utföres då sålunda: 28-(7+
16+ 3) =-2, d. v. s. 28-26=2.

En blandad addition och subtraktion t. ex. 21-84-2-13
+ 5 utföres antingen i den ordning tecknen utvisa:
21 - 8 = 13; 13 + 2 = 15; 15-13 = 2; 2 + 5 = 7; eller
ock så, att summan af samtliga plus-termerna minskas
med summan af alla minus-termerna: 21+2 + 5-(8 + 13)
= 7, d. v. s. 28-21=^7. I följande exempel är det
senare sättet att föredraga: 7-9 + 7 + 11-6; utföres:
7 + 7 + 11 -(9 + 6) = 10, d, v. s. 25 - 15 = 10.

Multiplikation (mångfaldigande).

Multiplikation är det räknesätt, genom hvilket man
finner summan af ett gifvet antal lika stora termer
eller genom hvilket man finner ett tal, hvilket
innehåller en gifven term lika många gånger, som ett
annat tal innehåller enheter.

Det tal, som angifver de lika termernas storlek,
kallas multiplir kand (= det, som mångfaldigas); det,
som angifver termernas antal, kallas multiplikator
( = det, som mångfaldigar, inångdubblaren); det tal,
som genom multiplikationen erhålles, kallas produkt
( = det bildade, det frambragta). Multiplikand och
multiplikator kallas med ett gemensamt namn faktorer
(bildare).

Att ett tal skall multipliceras med ett annat angifves
med tecknet X eller . mellan faktorerna. Det betyder
och utläses mullipliceradt med. Dä multiplikatorn står
före multiplikanden, utläses det gånger. Ex. 5X8 eller
5.8 = 40 (5 är multiplikator) läses 5 gånger 8 är
40. Står multiplikatorn efter multiplikanden, utläses
tecknet multipliceradt med. Ex. 8X5 eller 8.5=40 (5
är multiplikator) läses 8 multipliceradt med 5 är 40.

Alldenstund uttrycket 7.4=28 är detsamma som 7 +
7 + 7 + 7 = 28, finner man, att multiplikation är en
förkortning af addition och att produkten bildas af
multiplikanden på samma sätt, som multiplikatorn är
bildad af grundenheten. - Under det multiplikanden
kan vara ett benämndt eller ett obenämndt tal, är
multiplikatorn alltid ett obenämndt tal. Produkten
blir af samma slag som multiplikanden. Är
denne ett obenämndt tal, är faktorernas ordning
likgiltig. Ex. Huru många pennor finnas i 5 lådor,
då hvarje låda innehåller 144 pennor? Då en arbetare
förtjänar 2 kr. 50 öre om dagen, huru stor blir
förtjänsten under 6 dagar? Här måste 5 (lådor) och 6
(dagar) anses som obenämnda tal. Man multiplicerar
nämligen ej med 5 lådor eller 6 dagar, utan med talen
5 och 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free