- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:83

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aritmetik - II. Decimalbråk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


II. Decimalbråk.

Genom delning af grundenheten kan man erhålla nya
talsorter af lägre ordning. Delas den i 2, 3, 4, 7,
10, 12 delar, uppkomma talsorter, hvilka benämnas
halfva, tredjedelar, fjärdedelar, sjundedelar
tiondedelar, tolftedelar. Enheter af lägre ordning
än grundenheten, så som tredjedelar, tiondedelar
o. s. v., kallas bråk.

Enligt lagen för talbildningen efter
tiotalssystemet kan man bilda nya enheter af
lägre ordning än grundenheten, hvilka mindre
enheter då äro tiondedelen, hundradedelen (10.10)
eller tusendedelen (10.10.10) af grundenheten. Om
metern antages till grundenhet, blifva decimetern,
centimetern och millimetern enheter af lägre ordning
med värden, som äro tiondedelen, hundradedelen
eller tusendedelen af metern. Den enhet, som är
tiondedelen af grundenheten, benämnes tiondedel; den,
som är hundradedelen af grundenheten (tiondedelen af
tiondedelen), hundradedel; den, som är tusendedelen
af grundenheten (tiondedelen af hundradedelen),
tusendedel o. s. v. Den siffra, hvilken betecknar ett
värde, som är tiondedelen af grundenhetens, bör enligt
talbildningslagen skrifvas i närmaste rummet åt höger,
den, som betecknar hundradedelar, i rum met närmast
till höger om tiondedelssiffran o. s. v. Det tal
(bråk), som utgöres af tiondedelar, hundradedelar,
tusendedelar o. s. v., kallas decimalbråk.

Grundenheten utmärkes därigenom, att till höger om
densamma skrifves ett komma (,). Ex. 4,3 (4 hela och 3
tiondedelar). Tecknet, kommat, benämnes decimalkomma
och siffrorna till höger om detsamma decimaler. För
att än tydligare skilja dessa från heltalssiffrorna
brukar man skrifva dem med siffror af mindre
storlek. Den decimal, som utmärker tiondedelar, kallas
första decimalen; den, som utmärker hundradedelar,
andra decimalen o. s. v. Förekomma jämte delarna icke
några hela, skrifves O i de helas rum, t. ex. 0,7,
läses sju tiondedelar. Talet 5,369 innehåller
och kan utsägas 5 grundenheter, 3 tiondedelar,
6 hundradedelar och 9 tusendedelar. Då 5 hela är 5
000 tusendedelar, 3 tiondedelar 300 tusendedelar, 6
hundradedelar 60 tusendedelar, kan talet äfven utläsas
5369 tusendedelar. Den vanliga uppnämningen är dock
att utsäga de hela för sig samt summan af bråkdelarna,
uttryckta i samma slags delar som den minsta uppgifna;
alltså 5 hela och 369 tusendedelar. Sålunda utsäges

2,3............______ 2 hela och 3 tiondedelar.

0,3................. 3 tiondedelar.

0,76 –.....-.......... T6 hundradedelar.

0,3007 ___________ 3007 tiotusendedelar.

0,oo508 ....... .....– 508 hundratusendedelar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free