Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aritmetik - II. Decimalbråk - III. Sorter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gående eller genom division med 7 och multiplikation
med 10; således: 0,56:7 = 0,08; 0,08.10 = 0,8. Gifvet
är att resultatet blir detsamma, om man först
multiplicerar med 10 och därpå dividerar med 7. Enligt
hvad förut blifvit visadt, ändras icke kvotens värde,
om både dividend och divisor multipliceras med samma
tal. I stället för 0,56:0,7 är man alltså berättigad
att skrifva 5,6:7 och därpå verkställa divisionen,
såsom här ofvan blifvit sagdt. Detsamma blifver
förhållandet, om divisorn utgöres af både helt tal
och decimaler.
Häraf erhålles följande regel för division med
decimaler eller med helt tal och decimaler: Förvandla
divisorn till helt tal och multiplicera dividenden
med samma tal, hvarmed divisorn blifvit multiplicerad;
verkställ därpå divisionen så, som här ofvan är sagdt,
då divisorn utgöres af helt tal.
III. Sorter.
Likartade kallas sådana storheter, som äro af
samma slag, t. ex. meter och decimeter, kilogram
och hektogram, kronor och öre samt alla obenämnda
tal sinsemellan. Olikartade kallas däremot de
storheter, som äro af olika slag, t. ex. kubikmeter
och kilogram, kronor och hektar. Storheter af samma
slag äro antingen liknämnda, t. ex. 5 hektogram och
3 hektogram, eller oliknämnda, t. ex. 5 hektogram
och 3 decigram. Endast liknämnda storheter kunna med
hvarandra jämföras.
För att kunna angifva storleken af t. ex. en kropps
vikt använder man såsom mått en likartad storhet,
hvars storlek (vikt) på förhand är bestämd. Särskilda
mått äro bestämda för angifvande af storleken af
längder, ytor, rymder, vikter, penningevärden,
tidrymder m. m. Inom hvarje af dessa afdelningar
finnes en grundenhet med sina öfver-afdelningar
(mångfalder) och underafdelningar (delar).
Från och med år 1889 är i Sverige metersystemet det
enda lagligen gällande måttsystemet. Metersystemet
uppgjordes i Frankrike i slutet af förra
århundradet. Metern (= måttet) bestämdes så,
att dess längd skulle utgöra en tiomilliondel
af jordmeridianens fjärdedel (kva-drant) eller
fyrtiomilliondelen af jordens omkrets. Oaktadt man
senare funnit, att jordens meridian är något längre,
än man då beräknade, bibehålles dock metern vid sin
ursprungligen bestämda längd.
För bevarande af meterns ursprungliga längd finnes
i franska riksarkivet sedan år 1799 förvarad en
platinastång, normalmetern, hvilken vid 0° temperatur
angifver meterns lagliga längd. I samma arkiv finnes
äfven förvarad en kilogramvikt, normalkilogram,
hvars vikt j luft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
