- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:93

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aritmetik - IV. Allmänna bråk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stå 5 grundenheter odelade. Tänker man sig en
grundenhet delad i 12 delar, erhålles en ny enhet
af lägre ordning, tolftedel. Af hvarje enhet i
slutresten erhålles l tolftedel; således tillsammans
5 tolftedelar^ Hvarje del blifver sålunda egentligen
2 hela (grundenheter) + 5 tolftedelar.

Då man med grundenheten till utgångspunkt vill
bilda andra enheter af lägre ordning än tiondedelar,
hundradedelar, t. ex. halfva, tredjedelar, tolftedelar
o. s. v., kan man icke angifva dessa enheters värde
genom platsen i sifferraden. Deras värde i förhållande
till grundenheten betecknas medels tvenne siffertal,
af hvilka det ena angifver antalet sådana enheter
och det andra deras värde. Det förra skrifves öfver
och det senare under ett streck. Sålunda betecknas

2 tredjedelar___.......... |- Det tal,
som angifver, huru många

5 åttondedelar .......___ f delarna (enheterna af
den lägre ord-Il tjugufemtedelar ____ få ningen) äro,
kallas täljare; det, som

utmärker, af hvilket slag delarna äro, eller huru
många sådana delar erfordras för att bilda en
grundenhet, kallas nämnare. Täljaren är antalet och
nämnaren namnet på de i bråket ingående delarna.

Summan af ett helt tal och ett bråk t. ex. 4 + |
tecknas vanligen utan additionstecken sålunda 4|
och kallas blandadt tal; ett ensamt bråk £, f, y-
kallas rent bråk.

Bråks allmänna egenskaper.

Då täljare och nämnare i ett bråk äro lika stora,
är bråkets värde

3 lika med 1; -= 1. Då täljaren är mindre än
nämnaren, är bråkets

G

5 värde mindre än 1; «<1. Ett sådant bråk kallas
egentligt (äkta). Är

täljaren större än nämnaren, är bråket större än
1; -^->1. Om täl-

o

jaren är lika stor med eller större än nämnaren,
kallas bråket oegentligt (oäkta).

Af tälj arens och nämnarens betydelse är påtagligt,
att om i två bråk nämnarna äro lika stora, är det
bråket störst, som har den större

5 3 täljaren; ö>^; och att om täljarna äro lika,
är det bråket större, som

4 4 har den mindre nämnaren; -= > .=.

Ökas täljare och nämnare med samma tal, blifver
värdet större,

om bråket är mindre än 1; -<-/- TXT); men mindre,
om det är

4 5 / 4-i_ \\ större än 1; ->-/=– J.
Är bråket lika med l, blir dess värde

oförändradt, om täljaren och nämnaren ökas eller
minskas med samma tal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free