Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geometri - Om linjer och vinklar. - Om rätliniga plana ytor och de af sådana ytor begränsade kroppar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
linje de så, att vinklar uppstå på båda sidor om den
förstnämnda linjen och dessa vinklar bed, bce äro lika
stora. Linjen bo säges vara virikelrät mot .in j en
de. (Anm. Då en vinkel betecknas med tre bokstäfver,
namnes den bokstaf, som står vid vinkelspetsen, mellan
de båda andra.) Hvarje vinkel, som icke är rät, kallas
sned. Är vinkeln mindre än en rät, kallas han
spetsig (fig. 6 f); är
han större, kallas han trubbig (fig. 6 g].
Då två linjer skära hvarandra, bildas fyra
vinklar, af hvilka de
två (fig. 7 a och b eller a och d), som ligga på
samma sida om den
ena linjen, kallas br edvidliggande vinklar eller
hvarandras sidovinklar
Fig. 6.
Fig. 7.
och de två (fig. l et och e eller b
och d), som stå midt emot hvarandra, motstående
vinklar eller vertikalvinklar.
Om en rät linje skär två andra räta linjer, kallas
de vinklar (fig. 8 d och f eller c och é), som stå
innanför de två räta linjerna på hvar sin sida om den
skärande linjen, alternatvinklar; växelvinklar Yttre
och inre vinklar kallas de (fig. 8 b och f eller d
och h), som motsvara hvarandra på samma sida om den
skärande linjen.
Om rätliniga plana ytor och de af sådana ytor begränsade kroppar.
En yta kallas plan, då räta linjer kunna dragas i
alla riktningar på densamma. Om i någon
eller i alla riktningar räta linjer icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
