- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:113

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geometri - Om rätliniga plana ytor och de af sådana ytor begränsade kroppar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

113

regelbundna (fig. 25\ alla öfriga oregelbundna
(fig. 26). Från hvarje vinkel i en mångsiding kunna
diagonaler dragas till alla motstående vinklar. Höjden
i en regelbunden mångsiding är vinkelräta afståndet
mellan motstående sidor, om sidoantalet är jämnt
(fig. 25\ men från en vinkelspets vinkelrätt till
motstående sida, om sidoantalet är udda. l hvarje
triangel samt för öfrigt i hvarje regelbunden
fyr- och mångsiding kan man finna en medelpunkt,
d. v. s. den punkt, som ligger lika långt från alla
hörnen. Medelpunkten till en triangel erhålles, om
två sidor delas midt i tu och från delningspunkterna
dragas vinkelräta linjer. Dessa linjers skärningspunkt
är medelpunkten (fig. 27 a, b).

Fig 27.

Medelpunkten till en fyrsiding eller mångsiding
erhålles antingen genom att två närliggande vinklar
delas midt i tu; delningslinjerna, vinkelstrålarna,
skära hvarandra i den sökta punkten (fig. 28}; eller
ock så, att två närliggande sidor delas midt i tu och
från delningspunkterna dragas vinkelräta linjer; dessa
linjer, s-i-dostrålar, skära Fig. 28.
Fig. 29, hvarandra i den sökta medelpunkten (fig. 29).

Ytberäkning. Ytor mätas med ytor af förut bestämd
längd och bredd, ytmått, kvadratiska rutor.

Uti nedanstående kvadrat (fig. 30) är hvardera sidan
L) centimeter lång. Om hvardera sidan tudelas och
delningspunkterna sammanbindas, erhållas 4 (-2.2)
kvadrater med l cm sida.

Om en kvadrat med 3 cm sida (fig. 31) delas efter
samma grund, erhållas 9 (= 3.3) kvadrater med l cm
sida. Ytan af en kvadrat erhålles således, om det tal,
som uttrycker sidans längd, multipliceras

Enhvar sin egen lärare. T.

8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free