- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:125

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geometri - Om krokliniga plana ytor, buktiga ytor samt de af sådana ytor begränsade kroppar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 64.

båda ytorna en parallellt stympad kon (fig. 64]. Den
afskurna delen bildar en med den ursprungliga
likformig kon. Är skärningsytan icke parallell
med grundytan, uppkommer en snedt stympad kon,
hvars afskurna del icke är likformig med den
ursprungliga könen. Den utbredda koniska ytan bildar
en cirkelsektor.

Klot, sfer, kallas en kropp, som begränsas af
en enda likformigt buktig yta, sferisk
yta, hvars alla delar ligga på lika afstånd från
en inuti klotet belägen punkt (fig. 65].
Denna punkt är klotets medelpunkt, och afståndet
från medelpunkten till hvilken punkt som helst
af ytan kallas radie. En rät linje, som dragés
genom klotets medelpunkt och träffar gränsytan på båda
sidor, kallas diameter och är på samma gäng-klotets
axel. I ett klot kunna dragas huru många axlar
som helst. I den sferiska ytan kunna inga räta
linjer dragas. Om ett klot afskäres huru
som helst, blir skärningsytan en cirkel; går
skärningen genom medelpunkten, erhålles den största
cirkeln, hvilken ock därför kallas stor cirkel.
Grenom storcirkeln skares ett klot i två lika stora
delar, hal f klot, halfsferer.

Fig. 65.

Rymdberäkning*. Liksom cirkeln kan anses som en
regelbunden månghörning med ett oändligt antal
sidor, så kan cylindern anses som ett prisma med ett
oändligt antal sidoytor. En cylinders rymd erhålles
alltså genom att multiplicera det tal, som angifver
grundytan, med det tal, som angifver höjden. k =
7rr2h samt följaktligen h =

k k

––5- och fi r2 eller basytan - -p. *

;rrj h

Ex. Beräkna rymden af en cylinder, hvars höjd är 9
cm och radie 3 cm! k = 3,u .3.3.9- 254 34 kbcm.

En kon kan anses som en pyramid med ett oändligt antal
sidoytor, hvarför hans rymd beräknas efter samma grund
som pyramidens. Rymden af en kon erhålles sålunda,
om produkten af det tal, som angifver grundytan,
och det tal, som angifver höjden, divideras med 3.

; *r*h i 3 A; 9
" l 3 k

K = –- samt h = -rj och nr" eller basytan = –. 3
nr* h

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free