Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Allmänna betraktelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
Insamling af förråd för framtiden. Ekorren anlägger
i olika trakter af skogen under stenar, trädrötter
o. s. v. 3-4 förrådskamrar, i hvilka han insamlar
nötter och ollon för kommande behof. På vintern
gräfver han djupa gångar i snön för att komma åt-
sina förråd. Med ännu märkvärdigare instinkt är den
i Sibirien lefvande pipharen utrustad. Han afmejar
om hösten en viss mängd gräs, torkar det i solen
och lägger sedan ihop det i små vålmar. Till hvar
och en af dessa gräfver han sedan en underjordisk
gång från sitt bo, så att han kan hämta sig föda utan
att behöfva gå ut i kölden. - Ännu en gnagare, den i
mellersta Europa förekommande hamstern, som uppnår
en kanins storlek, insamlar vinterförråd. Hans bo,
till hvilket leda en lodrät och en sluttande gång,
består af flere med gångar förenade hålor. I en af
dessa sofver ägaren på en mjuk bädd af gräs; i de
andra förvarar han förråd af ända till 40 kg. säd. Den
skada hamstrarna göra på åkerfälten är högst betydlig,
hvarför också årligen hundratusental få släppa till
lifvet. Äfven björnens och mur-meldjurens långa
vintersömn, under hvilken de icke förtära något,
är en yttring af instinkt. Samma drift lär också
djuren att undvika giftiga växter; åtminstone äga de
i vilda tillståndet denna förmåga, som de förlora,
då de tämjas. (Boskapen undviker dock giftiga
svampar). Såsom man kunde vänta, angripas köttätande
djur häftigare af växtgif-ter än de växtätande.
Instinkten vägleder djuren i obekanta trakter. Biet
flyger raka vägen till sin kupa; brefdufvor återvända
alltid till sin födelseort, hvar-helst man släpper
dem. Dock har man trott sig finna, att båda först
flyga i cirklar liksom för att orientera sig. Hundar
och kattor, som blifvit förda långa vägar på bantåg,
ångbåt eller i öfvertäckta korgar, begifva sig ej
sällan hemåt på egen hand. Flyttfåglarna ledas på
sina årliga färder af samma drift, »ortsinnet»,
såsom den ock fallas.
Fortplantning af arten och ungarnas
vård. Människans kärlek till sina barn är i viss
grad instinktartad. Hon undersöker icke, huruvida
de förtjäna denna kärlek eller icke, hon skänker
den utan alla villkor. Äfven om barnet förfaller
och blir en föraktlig usling, kan det dock alltid
räkna åtminstone på sin moders kärlek. Hos djuren är
denna känsla uteslutande instinktartad. Den är en
af naturens starkaste drifter: för ungarnas skull
utsätta sig föräldrarna för fångenskap eller död,
för att skydda dem blir den svage stark och den
rädde modig*). Vipan kastar sig till marken, haltar
och släpar med vingarna, liksom om hon vore skadad,
och söker på detta sätt narra
*) För ett par år sedan såg förf. på en
gata i Stockholm, huru en katt smög sig på en
sparfunge. Denne märkte faran och började högljudt
skrika. Då framstörtade några sparfvar och surrade
under ilskna skri kring kattens hufvud med den
påföljd, att misse fann rådligast loma af.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
