Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Om djursamhällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
de väggarna mellan ett par celler för att bereda den
blifvande drottningen större utrymme ocli inlägga
rikligare med föda*). Och se, ägget eller larven,
som ursprungligen var bestämd att blifva en arbetare,
utvecklas till drottning! Finnas för tillfället
hvarken ägg eller larver, välja arbetsbina ett
bland sig själfva och upphöja det på tronen. Då
detta erhåller rikligt med föda och slipper arbeta,
får det snart förmåga att lägga ägg; men, o ve! -
ur dessa ägg komma endast drö-nare, hvarför samhället
snart går under.
De stora, ludna och klumpiga humlorna hafva sin bostad
i något jordhål, en mullvadshög, ett råtthål eller
dylikt. De bygga inga celler, ty hvad man ansett vara
sådana äro de kokonger, i hvilka humlorna tillbringa
sin tillvaro såsom puppor. Sedan djuren utkrupit och
hylsorna blifvit tomma, insamlas stundom honung i dem.
Getingarna bygga stora, ofta klotformiga bon af ett
slags tunt papper, hvilket de själfva förfärdiga. Det
göres af murket trä, bark och andra växtämnen, som
tuggas och blandas med spott. Af samma ämne byggas
cellerna, som innehålla ynglet. Den stora bålgetingens
bo kan bli en half meter långt och innehålla fem
våningar celler. Vanliga getingen bygger stundom
underjordiska bon. Gretingarna göra ofta förargelse
genom att anfalla och döda bin, som återvända hem,
lastade med honung.
Äfven bland myrorna urskiljas 3 slag: honor, hanar
och arbetare. De sistnämnda sakna vingar och äro
de, som verkställa allt arbete, så väl byggandet af
stacken som hembärandet af föda. Stacken består af
jord, barr, träbitar och dylikt; den innehåller en
mängd slingrande gångar, som äfven sträcka sig djupt
ned under jorden. I de djupaste gångarna tillbringa
myrorna vintern, försänkta i dvala.
Somliga myror, de s. k. rÖfvaremyrorna, äro för lata
att arbeta. Arbetet låta de verkställas af slafvar,
som ursprungligen äro krigsfångar, tagna från andra
myrarter. Vis$a tider företaga röfvaremy-rorna
krigståg mot sina grannar, hvarvid uppstå häftiga
drabbningar, i hvilka döda och sårade hoptals stanna
på platsen. Ibland blifva röfvarena tillbakaslagna,
men ofta segra de, tränga in i den fientliga borgen
(stacken) och taga en mängd fångar. Dessa utgöras
af larver och puppor, s k. »myrägg.» De myror, som
utkläckas ur dessa, tjäna sedan villigt sina herrar
utan att försöka rymma eller göra uppror. Det arbete
de hafva sig ålagdt består mest uti att vårda och
mata ynglet. - Om du en sommardag besöker en myrstack,
skall du då få se liksom hvita gryn af ungefär samma
längd som myrorna själfva. Detta är myrpuppor och icke
ägg, såsom allmänt tros. Vidrör man en sådan puppa,
drager den sig undan, och man kan då se,
*) Finnas eri eller flere vislarver, invänta bina
deras utkläckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
