Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Djurrikets indelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
hanen), till dess de utkläckas. Fåglarna äro fröätare,
insektätare, roffåglar eller allätare. Fröätarna,
som mata ungarna med insekter och därigenom göra
nytta, äro i norden stannfåglar och lif när a sig om
vintern med trädens knoppar; de hafva kort, stark
näbb, hvarmed de skala fröna. Ex.: gråsparfven,
domherren, korsnäbbarna m. fl. Insekt-ätarna
flytta om hösten till varmare länder, i synnerhet
medelhafs-trakterna, och återkomma om våren
för att häcka, d. v. s. bygga bo. De äro sålunda
flyttfåglar. Ex.: lärkan, sädesärlan, svalorna, vadare
och simfåglar. Obs.! Småfåglarna böra skyddas, emedan
de bortplocka skadedjur från åkrarna. Roffåglarna
äro i allmänhet skadedjur (utom
Grekisk sköldpadda.
orm vraken och vissa ugglor, som äro ifriga råttf
ångare). De flesta äro stannfåglar. Allätarna äro
också skadliga; de taga fågelungar, ägg m. m. Ex.:
korpen, kråkan. De äro strykfåglar’, d. v. s. de
stryka omkring från ställe till ställe.
Flygfärdigheten är mycket olika. Mellan strutsen, som
ej alls kan flyga, och de snabba dufvorna finnas många
grader. En örn är redan efter 3 minuter fullständigt
ur sikte. Henrik TI i Frankrike (1500-talet) hade en
jaktfalk, som rymde från Fontainebleau och infångades
24 timmar senare på Malta; han hade då flugit 150 mil,
d. v. s. 6 Ve mil i timmen. En brefdufva flög från
London till Liittich på 5 t. 51 m. = 7 mil i timmen
eller nära 21 meter i sekunden!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>