- Project Runeberg -  Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium /
I:179

(1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturhistoria - Första avdelningen: Djurriket - Djurrikets indelning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

179

underkäken. Magen består af 4 afdelningar. Födan
grof tuggas först och nedsväljes, hvarvid den kommer
ned i den stora våmmen; därifrån går den i mindre
partier till nätmagen och uppstötes i form af bollar
till munnen. Den omtuggas nu väl och sväljes för
andra gången, passerar då (liksom också drycken)
förbi öppningen på våmmen och går in i bladmagen
samt därifrån till löpmagen, som afsöndrar den sura
magsaften (»löpet»), och så in i en mycket lång
tarm. Ex.: kameldjuren, hvilka förete en i många
fall afvikande byggnad. De sakna nämligen horn och
bladmage och trampa ej på klöfvarna, utan på en grof
sula eller trampdyna, som hindrar dem att sjunka
ned i sanden. Hit höra dromedaren eller enpuckliga
kamelen (Arabien, norra Afrika) och tvdpuckliga
kamelen (östra Asien) samt lamadjuren, som sakna
pucklar (Sydamerika; både vilda och tama). I Tibets
berg lefver mysk-hjorten, som saknar horn, men
i stället begagnar öfverkäkens långa hörntänder
såsom vapen. Hanen har vid nafveln en körtel,
som innehåller mysk (parfym och läkemedel). Den
långhalsiga giraffen har 2 hudbeklädda hornutskott på
pannan. Han lefver i Afrika och betar mera på träden
än på marken. - Hjortdjuren hafva greniga horn, som
årligen fällas. Hit höra den ståtliga kronhjorten
(Sydeuropa, Skåne), dofhjorten (i djurgårdar),
rådjuret, renen (båda könen hafva

horn; hos öfriga hjortdjur en-
Sengångare.

dast hanarne) och älgen. -

Boskapsdjuren hafva ihåliga horn, som icke fällas
och som sitta på ett benutskott, kvicket. Vi
nämna antilopsläktet med talrika arter i Afrika,
t. ex. gasellen, och en art i Europa, gemsen
(Alperna). Af getsläktet hålles den tama geten i
alla land, angorageten i Mindre Asien lämnar det
s. k. kamelgarnet, af kaschmir-getens ragg väfvas
dyrbara schalar. Af vanliga faret finnas många raser,
såsom merinosfåret från Spanien, cotswoldfåret från
England m. fl. Nötboskapen förekommer likaledes i
en mängd raser, hvaribland de engelska korthorns-
och Ayrshire-raserna räknas till de förnämsta. I
Nordamerika kringströfvar bison, orätt kallad buffel,
och en närstående (måhända samma) art anträffas i
Litauen och på Kaukasus; kafferbuffeln lefver i Afrika
och vanliga buffeln både vild och tam i Sydasien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhvar/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free